Genom Vatten Och Eld

Uppdraget

”Sänd nu några män till Joppe och skicka efter en viss Simon som kalllas Petrus.” På det här sättet visade Gud att han respekterar dem som förkunnar evangeliet och sin organiserade församling. Ängeln hade inte fått i uppdrag att berätta korsets historia för Cornelius. Den som skulle berätta för honom om den korsfäste och uppståndne Frälsaren var en vanlig svag människa som drabbades av frestelser, precis som officeren. GVoe 108.2

Gud väljer inte änglar som aldrig har fallit till att vara hans representanter bland människorna. I stället väljer han människor som har samma svagheter och brister som personerna som de ska försöka leda till frälsningen. Kristus klädde sig i mänsklig natur för att han skulle kunna nå människorna. Det behövdes en Frälsare som var både Gud och människa för att världen skulle bli räddad. Och människor har fått det heliga förtroendet att ”predika evangeliet om Kristi ofattbara rikedom” (Ef. 3:8). GVoe 108.3

I sin vishet leder Gud människorna som söker efter frälsning till med-människor som har tagit emot evangeliet. Det är himlens plan att de som har tagit emot evangeliet ska föra det vidare till människor som aldrig har hört något om det. Människor som får sin upplysning och utbildning från all kunskaps rika källa görs till förmedlare, och genom dem utför evangeliet sin förvandlande kraft på deras medmänniskor. GVoe 108.4

Cornelius lydde synen med glädje. När ängeln var borta ”kallade Cornelius till sig två av sina tjänare och en from soldat från sitt närmaste följe. Han förklarade alltsammans för dem och sände iväg dem till Joppe” (Apg. 10:7, 8). GVoe 108.5

Efter sitt samtal med Cornelius begav sig ängeln till Petrus i Joppe. Just då höll Petrus på att be på taket till huset där han bodde. Vi läser att han ”blev då hungrig och ville ha något att äta. Medan man gjorde i ordning maten kom han i hänryckning” (Apg. 10:10). Petrus längtade inte bara efter fysisk mat. Från hustaket såg han ut över staden Joppe och landsbygden runt omkring den, och då hungrade han efter att hans landsmän skulle bli frälsta. Han kände en intensiv längtan efter att han skulle få förklara för dem om profetiorna i Skrifterna som handlade om Jesus lidande och död. GVoe 108.6

I sin syn såg Petrus ”himlen öppen och hur något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner till jorden, och i den fanns jordens alla fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Och en röst kom till honom: ’Res dig, Petrus, slakta och ät!’ Petrus svarade: ’Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent.’ Då sade en röst för andra gången till honom: ’Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent.’ Detta hände tre gånger, och sedan blev duken strax upplyft till himlen” (Apg. 10:11-16). GVoe 109.1

Den här synen innehöll både tillrättavisning och undervisning för Petrus. Den uppenbarade Guds avsikter - den visade att genom Kristus död skulle folken som inte var judar göras till arvingar till frälsningen tillsammans med judarna. Hittills hade inte någon av apostlarna förkunnat evangeliet för de icke-judiska folken. Skiljemuren som hade brutits ner genom Kristus död fanns fortfarande kvar i deras tankar. Deras arbete hade begränsats till judarna, eftersom de hade ansett att de andra folken var utestängda från frälsningens välsignelser. Nu försökte Gud undervisa Petrus om att den gudomliga planen omfattade hela världen. GVoe 109.2

Många av folken som inte var judar hade lyssnat intresserat när Petrus och de andra apostlarna förkunnade evangeliet. Många av de grekiska judarna hade blivit Kristus efterföljare, men Cornelius omvändelse skulle bli den första insatsen av betydelse bland folken som inte var judar. GVoe 109.3