Genom Vatten Och Eld

Ny Fas I Arbetet

Tiden var inne för den kristna församlingen att gå in i en helt ny fas i arbetet. Många av de judiska kristna hade stängt dörren mot folken som inte var judar. Nu öppnades den helt och hållet. Människorna som inte var judar och som tog emot evangeliet skulle betraktas som likvärdiga med de judiska troende utan att de behövde bli omskurna. GVoe 109.4

Hur noggrant arbetade inte Gud när han ville ta bort fördomarna som fanns i Petrus tankar mot folken som inte var judar. Tankarna hade blivit så starkt inpräntade på grund av att han hade uppfostrats som jude. Genom synen med duken och dess innehåll försökte Gud befria aposteln från denna fördom. Han ville undervisa honom om den viktiga sanningen att i himlen finns det inte något anseende till personen, och att judar och de som inte är judar är lika värdefulla i Guds ögon. Genom Kristus skulle folken som inte var judar bli medarvingar till evangeliets välsignelser och förmåner. GVoe 109.5

Medan Petrus satt och tänkte igenom vad synen betydde anlände männen som Cornelius hade sänt till Joppe. De stod redan utanför porten till huset. Då sa Anden till honom: ”Se, tre män söker dig. Gå ner och följ med dem utan att tveka, för det är jag som har sänt dem” (Apg. 10:19, 20). GVoe 110.1

För Petrus var detta en svår befallning. Han tvekade för varje steg när han började utföra uppgiften som hade lagts på honom, men han vågade inte vägra. Han ”gick ner till männen och sade: ’Jag är den ni söker. Av vilken orsak har ni kommit hit?’ ” De berättade för honom om sitt märkliga ärende och sa: ”Officeren Cornelius är en rättfärdig man som fruktar Gud och har gott anseende hos hela det judiska folket. Han har fått en uppenbarelse av en helig ängel att han ska skicka efter dig och höra vad du har att säga” (Apg. 10:22). GVoe 110.2

Aposteln lydde instruktionerna som han just hade fått från Gud och lovade att följa med dem. Nästa morgon gav han sig iväg till Caesarea tillsammans med sex andra medlemmar i församlingen. De skulle vara vittnen till allt som han skulle säga och göra när han besökte dessa människor som inte var judar. Petrus visste nämligen att han skulle bli tvungen att förklara varför han hade brutit så tydligt mot den judiska läran. GVoe 110.3

När Petrus kom in i detta icke-judiska hem hälsade inte Cornelius på honom som om han var en vanlig besökare, utan som en person som var ärad av himlen och som Gud hade sänt till honom. Det var en österländsk sedvänja att man skulle buga för en prins eller någon annan person som hade hög ställning, och att barnen skulle buga för sina föräldrar. Men Cornelius var överväldigad av vördnad för mannen som Gud hade sänt för att undervisa honom, så han föll ner för apostelns fötter och tillbad honom. Petrus blev förskräckt och lyfte upp officeren och sa: ”Stå upp! Jag är också bara en människa” (Apg. 10:26). GVoe 110.4

Medan Cornelius budbärare hade varit borta för att utföra sitt uppdrag hade officeren ”samlat sina släktingar och närmaste vänner” för att de också skulle få höra evangeliet förkunnas (Apg. 10:24). När Petrus kom dit fann han en stor grupp människor som ivrigt väntade på att få lyssna till det han skulle säga. GVoe 110.5

När Petrus talade till dem som hade samlats förklarade han först judarnas sedvänjor. Han talade om att det betraktades som olagligt för judar att ha socialt umgänge med människor som inte var judar. Den som gjorde det blev ceremoniellt oren. Han sa: ”Ni vet att det är förbjudet för en judisk man att umgås med eller besöka en hedning. Men Gud har visat mig att man inte ska kalla någon människa ohelig eller oren. Därför tvekade jag inte heller att komma när ni sände bud efter mig. Så nu undrar jag av vilken orsak ni har bett mig komma?” (Apg. 10:28, 29). GVoe 110.6

Då berättade Cornelius om vad han hade upplevt och vad ängeln hade sagt. Han avslutade med att säga: ”Då skickade jag genast bud efter dig, och det var vänligt av dig att komma. Nu är vi alla här inför Gud för att höra allt som Herren har befallt dig att säga” (Apg. 10:33). GVoe 111.1