Genom Vatten Och Eld

”Om Någon Kommer Till Er ...”

Johannes blev mycket sorgsen när han såg hur dessa giftiga villoläror smög sig in i församlingen. Han såg farorna som hotade den. Han började genast och beslutsamt att ta itu med den farliga situationen. Johannesbreven är fyllda av kärlekens anda. Det verkar som om han skrev med en penna som var doppad i kärlek. Men när han kom i kontakt med dem som överträdde Guds lag men ändå påstod att de levde utan synd tvekade han inte. Då varnade han dem för detta farliga bedrägeri. GVoe 413.4

När han skrev till en medhjälpare i det evangeliska arbetet, en kvinna med gott anseende och stort inflytande, skrev han: ”Det finns ju många bedragare som har gått ut i världen, de som inte bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet. Sådan är Bedragaren, Antikrist. Se till att ni inte förlorar det vi har arbetat för utan får full lön. Den som går vidare och inte blir kvar i Kristi lära, han har inte Gud. Den som blir kvar i hans lära, han har både Fadern och Sonen. Om någon kommer till er och inte har med sig denna lära ska ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen. Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar” (2 Joh. 7-11). GVoe 413.5

Det finns människor som påstår att de tillhör Kristus, men samtidigt är det tydligt att de överträder Guds lag i sina liv. Vi har rätt att behandla dem på samma sätt som den älskade aposteln behandlade sådana människor. I denna sista tid existerar samma slags onda inflytande som det inflytande som hotade den tidiga församlingens framgång och trygghet. Därför är det mycket viktigt att vi noga följer råden som aposteln Johannes ger om detta. ”Vi måste ha kärlek”, är ropet som man hör överallt, särskilt från dem GVoe 414.1

som påstår att de är helgade. Men den sanna kärleken är alltför ren för att kunna bortse från en synd som inte har blivit bekänd. Vi ska älska människorna som Kristus har dött för. Men vi får inte kompromissa med det onda. Vi kan aldrig ansluta oss till de upproriska och kalla detta för kärlek. I den här tiden av världens historia förväntar sig Gud av sitt folk att de ska stå fasta för det som är rätt. De ska göra det lika kompromisslöst som Johannes gjorde det när han motarbetade villfarelserna som förstör själen. GVoe 414.2

Aposteln visar att vi ska visa kristen hänsyn och vänlighet. Men samtidigt har vi rätt att gå rakt på sak med synd och syndare. Det strider inte mot den sanna kärleken. ”Den som ägnar sig åt synd”, skrev han, ”bryter mot lagen, för synd är brott mot lagen. Och ni vet att han har uppenbarats för att ta bort synderna. Det finns ingen synd i honom. Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte” (1 Joh. 3:4-7). GVoe 414.3

Johannes var ett vittne för Kristus, och därför gav han sig inte in i några strider eller tröttsamma diskussioner. Han förkunnade det som han visste, det som han hade hört och sett. Han hade varit nära förenad med Kristus i hans verksamhet. Han hade lyssnat till hans undervisning och fått se hans stora underverk. Det var inte många som kunde se skönheten i Kristus väsens egenskaper på samma sätt som Johannes såg den. För honom hade mörkret försvunnit, och det sanna ljuset lyste för honom. Hans vittnesmål om Frälsarens liv och död var klart och kraftfullt. Han talade med ett sinne som flödade över av kärlek till Frälsaren, och ingen makt kunde hejda hans ord. GVoe 414.4

”Det som var från begynnelsen”, förklarade han, ”det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord. ... Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus” (1 Joh. 1:1-3). GVoe 414.5

På samma sätt kan också varje troende människa bekräfta genom sin egen erfarenhet ”att Gud är sann” (Joh. 3:33). Hon kan vittna om det som hon har hört och sett och upplevt genom Kristus kraft. GVoe 414.6