Genom Vatten Och Eld

En Frälsande Kraft

Johannes försökte få Kristus efterföljare att förstå de stora förmånerna som de skulle få om de lät sig styras av kärlekens anda. Den här frälsande kraf ten skulle fylla deras sinnen och kontrollera alla andra motiv. Den lyfter människan över världens fördärvande inflytande. Den här kärleken skulle få full frihet och bli den drivande kraften i livet. Då skulle människor ha fullständig tillit till Gud och hans sätt att handla med dem. Sedan skulle de kunna komma till honom i tro och lita fullständigt på honom, för de skulle veta att han skulle ge dem allting som de behövde för sitt nuvarande och eviga goda. ”Så har kärleken nått sitt mål hos oss”, skrev Johannes, ”att vi har frimodighet på domens dag. För sådan han är, sådana är också vi i den här världen. Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan.” ”Och den tilliten har vi till honom, att om vi ber om något efter hans vilja så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss ... då vet vi också att vi redan har det vi bett honom om” (1 Joh. 4:17, 18; 5:14, 15). GVoe 412.1

”Om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern: Jesus Kristus, den rättfärdige. Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens.” ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet” (1 Joh. 2:1, 2; 1:9). Villkoren för att vi ska få Guds nåd är enkla och rimliga. Gud förväntar sig inte att vi ska utföra någon svår handling för att få hans förlåtelse. Vi behöver inte göra långa och tröttande pilgrimsfärder eller utföra smärtsamma botövningar för att himlens Gud ska ta emot oss, eller för att han ska försona våra överträdelser. ”Den som bekänner och överger” sina överträdelser ”får barmhärtighet” (Ords. 28:13). GVoe 412.2

Kristus ber för sin församling inför sin Far i himlen. Han ber för dem som han har återlöst med sitt blod. Århundraden och tidsåldrar som går kan aldrig förminska kraften i Kristus försoningsoffer. Varken liv eller död, varken höjd eller djup kan skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus. Det beror inte på att vi håller oss nära intill honom, utan det sker för att han håller oss nära intill sig. Om vår frälsning skulle bero på våra egna handlingar skulle vi inte kunna bli frälsta. Men den är beroende av Kristus, och han står bakom alla sina löften. Vår kärlek till honom kan verka vara svag, men hans kärlek är den äldre broderns kärlek. Och så länge vi bevarar vår förening med honom kan ingen rycka oss ur hans hand. GVoe 412.3

Efter hand som åren gick ökade antalet troende, och Johannes arbetade för sina medtroende med allt större trohet och iver. Många faror hotade församlingen under den här tiden. Satans villfarelser fanns överallt. GVoe 413.1

Satans tjänare använde förtal och lögner när de försökte skapa motstånd mot Kristus lära. Resultatet blev att församlingen hotades av splittring och falska läror. Några som bekände Kristus menade att Guds kärlek befriade dem från att lyda Guds lag. Å andra sidan fanns det många som påstod att det var nödvändigt att följa de judiska sederna och ceremonierna. De ansåg att det räckte med att hålla lagen, utan att tro på Kristus blod, för att man skulle bli frälst. Andra trodde att Kristus var en god människa men förnekade hans gudom. Några som påstod att de var trogna mot Guds verk var bedragare. De förnekade Kristus och hans evangelium i sitt dagliga liv. GVoe 413.2

De levde själva i synd och förde in falska läror i församlingen. På det sättet leddes många in i tvivlets och villfarelsens labyrint. GVoe 413.3