Genom Vatten Och Eld

Kapitel 55—Nåd Som Förvandlar

Iaposteln Johannes liv finner vi ett exempel på sann helgelse. Under åren då han levde i nära gemenskap med Jesus varnade och förmanade Frälsaren honom ofta. Johannes tog emot tillrättavisningarna och ändrade sig. När Guds väsens egenskaper uppenbarades för Johannes såg han sina egna brister. Den uppenbarelsen gjorde honom ödmjuk. Dag efter dag såg han kontrasten mellan sitt häftiga humör och Jesus mildhet och tolerans. Han lyssnade till Jesus undervisning om ödmjukhet och tålamod. Dag efter dag drogs han närmare och närmare Jesus till dess att hans eget jag trängdes undan av kärleken till hans Mästare. Kraften och mildheten, majestätet och ödmjukheten, karaktärsstyrkan och tålamodet som han såg i Guds Sons dagliga liv fyllde honom med beundran. Han överlämnade sitt lättretade och ärelystna sinnelag åt Kristus omskapande kraft, och hans karaktär förvandlades. GVoe 416.1

En skarp kontrast till helgelsen som växte fram i Johannes liv finner vi i hans medapostel Judas Iskariots erfarenhet. Precis som sin kamrat bekände Judas att han var en av Jesus apostlar, men han hade bara en yttre form av fromhet. Han var inte okänslig för skönheten i Kristus karaktär. När han lyssnade till Frälsarens ord kände han ofta en inre övertygelse, men han ville inte ödmjuka sig eller bekänna sina synder. Han stod emot det gudomliga inflytandet, och då vanärade han Mästaren som han påstod att han älskade. Johannes kämpade uppriktigt mot sina karaktärsfel. Judas gjorde våld på sitt eget samvete och gav efter för frestelsen. Det snärjde honom ännu hårdare i hans onda vanor. Att leva efter sanningarna som Kristus undervisade om stämde inte överens med hans önskningar och avsikter. Han kunde inte förmå sig till att förkasta sina egna idéer för att ta emot vishet från himlen. I stället för att vandra i ljuset föredrog han att vandra i mörkret. Han gav näring åt onda begär - girighet, hämndlystnad och mörka och ondskefulla tankar. Till slut hade han kommit helt och hållet under Satans inflytande. GVoe 416.2

Johannes och Judas representerar två olika slags människor som finns bland dem som bekänner att de är Kristus efterföljare. Båda dessa apostlar hade samma möjligheter att se och följa det gudomliga föredömet. Båda hade nära gemenskap med Jesus i hans verksamhet och fick förmånen att få lyssna till hans undervisning. Båda hade tillgång till Guds nåd som formar om karaktären. Men en av dem var ödmjuk och lärde sig av Jesus. Den andre visade att han lyssnade till Jesus undervisning men att han inte var villig att leva efter den. Den ene dog bort från sitt eget jag varje dag och besegrade synden, och på det sättet blev han helgad genom evangeliet. Den andre avvisade Guds omskapande kraft, tillfredsställde sina själviska begär och fördes in under Satans inflytande. GVoe 417.1