Genom Vatten Och Eld

Blev Rasande

Hittills hade folket lyssnat mycket noga. Men när Paulus berättade om hur han hade valts till att vara Kristus representant bland folken som inte var judar blev de återigen rasande. De var vana vid att betrakta sig själva som det enda folket som Gud gynnade. Därför ville de inte tillåta att de förak tade icke-judiska folken fick del av förmånerna som de hittills hade ansett tillhörde dem och inga andra. De överröstade Paulus och ropade: ”Bort från jorden med den människan! Han borde inte få leva!” GVoe 306.2

”De skrek, slet av sig mantlarna och kastade upp damm i luften. Befäl-havaren beordrade då att Paulus skulle föras in i fästningen och förhöras under piskrapp, så att man fick veta varför de skrek så mot honom.” GVoe 306.3

”När de hade sträckt ut honom för piskan, sade Paulus till officeren som stod där: ’Får ni piska en romersk medborgare som inte ens är dömd för något?’ Så snart officeren hörde det, gick han till befälhavaren och berättade det och sade: ’Vad är det du tänker göra? Den här mannen är romersk medborgare!’ Då gick befälhavaren dit och frågade honom: ’Säg mig, är du verkligen romersk medborgare?’ Paulus svarade: ’Ja.’ Befälhavaren sade: ’Jag fick betala en stor summa pengar för det medborgarskapet.’ Paulus svarade: ’Men jag är född med det.’ De som skulle förhöra honom drog sig genast undan. Även befälhavaren blev förskräckt när han förstod att det var en romersk medborgare som han hade belagt med bojor.” GVoe 306.4

”Nästa dag ville han få klart besked om vad judarna anklagade Paulus för. Han lät därför ta av honom bojorna och befallde att översteprästerna och hela Stora rådet skulle samlas. Sedan förde han ner Paulus och ställde honom inför dem” (Apg. 22:23-30). GVoe 306.5

Aposteln ställdes nu inför samma domstol som han själv hade varit medlem av innan han blev omvänd. När han nu stod där inför de judiska rådsherrarna var han lugn och samlad. Hans ansiktsuttryck uppenbarade Kristus frid. ”Paulus såg på Stora rådet och sade: ’Bröder, jag har levt inför Gud med ett fullkomligt rent samvete intill denna dag.’ ” När de hörde Paulus ord blossade deras hat upp på nytt. ”Då befallde översteprästen Ananias dem som stod bredvid honom att slå Paulus över munnen” (Apg. 23:1, GVoe 307.1

2). Den omänskliga befallningen fick Paulus att utbrista: ” ’Gud ska slå dig, din vitkalkade vägg! Du sitter här för att döma mig efter lagen, men du bryter mot lagen när du befaller att de ska slå mig.’ De som stod bredvid sade: ’Förolämpar du Guds överstepräst?’ Paulus svarade: ’Jag visste inte, bröder, att han var överstepräst. Det står ju skrivet: En ledare för ditt folk ska du inte förbanna’ ” (Apg. 23:3-5). GVoe 307.2