Genom Vatten Och Eld

17/340

Nu Förstod De

Pingsten gav dem den himmelska upplysningen. Sanningarna som de inte kunde förstå medan Jesus vandrade tillsammans med dem blev tydliga nu. De tog emot de Heliga Skrifternas undervisning med en tro och en tillförsikt som de aldrig tidigare hade känt. För dem handlade det inte längre om att tro att Jesus Kristus var Guds Son. Trots att han hade varit klädd i mänsklig gestalt visste de att han verkligen var Messias. Och de berättade om sin upplevelse för världen med en tillförsikt som övertygade människor om att Gud var med dem. GVoe 43.1

De kunde tala om Jesus namn med övertygelse. Var han inte deras vän och äldre broder? De hade förts in i en nära gemenskap med Kristus, och de satt tillsammans med honom i den himmelska världen. När de vittnade om honom klädde de sin undervisning i ett brinnande språk. Deras sinnen var överfyllda av en kärlek som var så full, så djup, så vidsträckt att den tvingade dem att gå ut till jordens mest avlägsna länder och vittna om Kristus kraft. De kände en intensiv längtan efter att få föra vidare det verk som han hade påbörjat. De insåg vilken stor skuld de hade till himlen och sitt ansvar för sitt arbete. De var styrkta av den helige Andes gåva när de gick ut, och de var fyllda av iver att utvidga korsets triumf. Anden gjorde dem entusiastiska och talade genom dem. Kristus frid lyste ur deras ansikten. De hade helgat sina liv åt honom för att tjäna honom, och till och med deras ansikten vittnade om omvändelsen som de hade upplevt. GVoe 43.2