Genom Vatten Och Eld

202/340

Ett Felaktigt Råd

”Du ser, broder”, sa de som svar på hans redogörelse, ”att det finns tiotusentals bland judarna som har kommit till tro, och alla håller de strängt på lagen. Nu har de hört sägas att du lär alla judar därute bland hedningarna att avfalla från Mose och säger att de inte ska omskära sina barn eller leva efter våra seder. Vad gör vi nu? De får säkert höra att du har kommit. Gör därför som vi säger: Vi har fyra män som har avlagt ett löfte. Ta med dem och rena dig tillsammans med dem och betala för dem så att de får raka huvudet. Då förstår alla att inget av det de har hört om dig är sant, utan att du själv står fast vid lagen och håller den. Men när det gäller hedningar som kommit till tro, har vi skrivit och bestämt att de ska hålla sig borta från kött offrat till avgudar, från blod, kött av kvävda djur och sexuell omoral” (Apg. 21:20-25). GVoe 302.2

Församlingens ledare hoppades att om Paulus följde råden som de gav honom skulle han klart och tydligt visa att ryktena om honom saknade grund. De försäkrade honom om att besluten som hade fattats vid det tidigare rådsmötet om de icke-judiska troende och om ceremonilagen fortfarande gällde. Men råden som de nu gav stod i strid med det tidigare beslutet. Guds Ande hade inte gett den här instruktionen. Den hade dikterats av deras feghet. Församlingens ledare i Jerusalem visste att om de troende tog avstånd från ceremonilagen skulle de dra på sig judarnas hat och utsätta sig själva för förföljelse. Stora rådet gjorde allt det kunde för att förhindra att evangeliet hade framgång. Rådet hade valt några män som fick i uppdrag att följa efter apostlarna, framför allt Paulus, och skada deras arbete på alla tänkbara sätt. De som trodde på Kristus riskerade att Stora rådet skulle döma dem som lagöverträdare. Då skulle de straffas snabbt och hårt eftersom de hade avfallit från den judiska tron. GVoe 302.3