Genom Vatten Och Eld

200/340

Tydliga Råd

Flera år hade gått sedan församlingens ledare i Jerusalem, tillsammans med representanter från andra ledande församlingar, hade diskuterat de förvirrande frågor som hade uppstått kring metoderna som användes av dem som arbetade bland folken som inte var judar. Vid det rådsmötet hade man kommit överens om att ge församlingarna tydliga råd om vissa seder och bruk. Ett av dem var omskärelsen. Det var vid det här allmänna rådsmötet som församlingens ledare enhälligt beslöt att rekommendera Barnabas och Paulus som förkunnare som var värda alla troendes fulla förtroende. GVoe 300.1

Bland dem som var närvarande vid det här mötet fanns det några som hade varit mycket kritiska till arbetsmetoderna som användes av apostlarna som hade det främsta ansvaret och den tyngsta arbetsbördan att bära när det handlade om att förkunna evangeliet i den icke-judiska delen av världen. Men medan det allmänna rådsmötet diskuterade den verksamheten vidgades deras förståelse av Guds planer. De förenade sig med de övriga troende ledarna när de fattade förståndiga beslut som gjorde det möjligt för alla troende att bli en enhet. GVoe 300.2

Antalet troende som inte var judar ökade sedan kraftigt. Då började några av församlingens ledare i Jerusalem att återuppliva de gamla fördomarna mot Paulus och hans medarbetares arbetsmetoder. Dessa fördomar blev starkare efter hand som åren gick. Till slut beslöt några av församlingens ledare att i framtiden måste evangeliet förkunnas på ett sätt som stämde överens med deras egna idéer. De ville att Paulus skulle anpassa sina arbetsmetoder till vissa riktlinjer som de förespråkade. Då skulle de erkänna honom och understödja honom i verksamheten. Annars kunde de inte längre göra det. GVoe 300.3

De här männen hade glömt sanningen att all undervisning måste komma från Gud. Varje förkunnare måste få en personlig upplevelse av att följa sin gudomlige Ledare. Han får inte vara beroende av människor för att få denna direkta ledning. De hade också glömt att evangeliets förkunnare måste fostras och formas, men inte efter människors idéer utan till likhet med de gudomliga förebilderna. GVoe 301.1