Genom Vatten Och Eld

Lät Sig Inte Avskräckas

Lukas säger att medan Paulus var i Caesarea ”kom en profet som hette Agabus ner från Judeen. Han kom fram till oss, tog Paulus bälte och band sina fötter och händer och sade: ’Så säger den helige Ande: Den man som äger detta bälte ska judarna i Jerusalem binda så här och överlämna i hedningars händer’ ” (Apg. 21:10, 11). GVoe 297.5

”När vi hörde det”, fortsätter Lukas, ”vädjade både vi och de som bodde på platsen till Paulus att han inte skulle gå upp till Jerusalem” (Apg. 21:12). Men Paulus ville inte vika av ifrån pliktens väg. Han skulle följa Kristus, även om det skulle innebära fängelse och död. ”Varför gråter ni och får mitt hjärta att brista?” utbrast han. ”Jag är beredd att inte bara låta mig bindas utan också dö i Jerusalem för Herren Jesu namn” (Apg. 21:13). När de förstod att de bara gjorde honom sorgsen men inte kunde få honom att ändra sitt beslut slutade de att vädja till honom. De sa bara: ”Ske Herrens vilja” (Apg. 21:14). GVoe 297.6

Det korta uppehållet i Caesarea närmade sig snart sitt slut. Tillsammans med några bröder fortsatte Paulus och hans ressällskap resan till Jerusalem. Men de var mycket dystra, eftersom de hade en föraning om att något ont skulle hända. GVoe 298.1

Aldrig någon gång tidigare hade aposteln känt sig så nerstämd när han närmade sig Jerusalem. Han visste att där skulle han bara finna några få vänner men många fiender. Nu närmade han sig staden som hade förkastat och dödat Guds Son. Nu hängde hotet om Guds vredesdom över den. Han kom ihåg vilka bittra fördomar som han själv hade haft mot Kristus efterföljare. Nu kände han den djupaste medömkan med sina bedragna landsmän. Men ändå hade han mycket lite hopp om att han skulle kunna hjälpa dem. Samma blinda vrede som en gång hade brunnit i hans eget sinne eldade nu upp hela nationen mot honom med obeskrivlig kraft. GVoe 298.2

Han kunde inte ens räkna med någon sympati eller något stöd från sina medkristna. De icke-troende judarna hade följt honom tätt i hälarna. De hade inte varit sena att sprida så ofördelaktiga rapporter som möjligt i Jerusalem om honom och hans verksamhet. De hade gjort det både personligt och genom brev. Till och med bland apostlarna och de äldste hade några trott på dessa rapporter. De hade inte gjort några försök att motsäga dem, och de visade inte någon önskan att samarbeta med honom. GVoe 298.3

Men trots alla dessa besvikelser blev aposteln inte förtvivlad. Han litade på att rösten som hade talat till hans eget sinne fortfarande skulle kunna tala till hans landsmän. Och han hoppades att Mästaren som hans medkristna älskade och tjänade skulle kunna förena dem med honom i evangeliets verk. GVoe 298.4