Genom Vatten Och Eld

Guds Stora Nåd

Så upphöjde aposteln Guds nåd och kärlek. De uppenbarade sig i den helgade uppgiften som han hade fått som Kristus förkunnare. Guds överflödande nåd hade hjälpt och uppehållit honom och hans medbröder när de drabbades av svårigheter, lidanden och faror. De hade inte anpassat sin tro och sin undervisning så att den stämde med deras åhörares önskningar. De hade inte heller försökt göra sin förkunnelse mer tilldragande eller låtit bli att predika om sanningarna som var avgörande för att människorna skulle bli frälsta. De hade förkunnat evangeliet enkelt och klart och bett för att människor skulle bli övertygade och omvända. De hade försökt leva precis så som de lärde så att evangeliet som de förkunnade skulle tala till varje människas samvete. GVoe 248.3

”Men denna skatt har vi”, fortsatte aposteln, ”i lerkärl, för att den väldiga kraften ska vara Guds och inte komma från oss” (2 Kor. 4:7). Gud kunde ha låtit syndfria änglar förkunna evangeliet. Men det hade inte stämt överens med hans plan. I stället väljer han ofullkomliga människor och använder dem som sina redskap för att genomföra sina avsikter. Den ovärderliga skatten läggs i lerkärl. Genom människor ska hans välsignelser föras till världen. Genom dem ska hans härlighet tränga igenom syndens mörker. I kärlek ska de betjäna människor som är i nöd och som har drabbats av synden och leda dem fram till korset. I allt sitt arbete ska de ge all ära till Kristus. Han står över allt och alla, och honom ska de lovprisa. GVoe 249.1