Genom Vatten Och Eld

Hans Rekommendationsbrev

Paulus betraktade de troende i Korint som en sådan bekräftelse. ”Ni är vårt brev”, sa han, ”skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor. Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev skrivet genom vår tjänst, inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött i era hjärtan” (2 Kor. 3:3, 4). GVoe 247.2

Människor som blir omvända och helgade av evangeliet utgör det kraftigaste beviset för att Gud har kallat en förkunnare till hans tjänst. Bevisen för hans kallelse finns i de troendes sinnen. De vittnar om detta i sitt kristna liv. Kristus har fått rum i deras sinnen och blivit deras härlighetshopp. En förkunnare får mycket uppmuntran och kraft av denna bekräftelse på sin kallelse. GVoe 247.3

Församlingen i Korint vittnade om hur värdefullt Paulus arbete var. I vår egen tid kan Kristus tjänare få samma bekräftelse på att deras arbete är värdefullt. I vår tid finns det många förkunnare, men trots det råder det ändå stor brist på förkunnare som är skickliga och helgade. Det saknas människor som är fyllda av samma kärlek som Kristus visade. Många som säger att de är kristna är fyllda av stolthet, självöverskattning, kärlek till världen, kritik, bitterhet och avundsjuka. Deras liv står i skarp kontrast till Frälsarens liv. Det är ofta en sorglig bekräftelse på förkunnararbetet som ledde till att de blev omvända. GVoe 247.4

Ingen människa kan få en större ära än att godtas av Gud som en skicklig förkunnare av evangeliet. Men de som Herren välsignar med kraft och framgång i arbetet skryter inte över det. De erkänner att de är fullständigt beroende av honom. De inser att i sig själva har de inte någon kraft alls. De säger med Paulus: ”Inte så att vi av oss själva kan tänka ut saker på egen hand, utan vår förmåga kommer från Gud. Han har gett oss förmåga att vara tjänare åt ett nytt förbund” (2 Kor. 3:6). GVoe 247.5

Den som är en sann förkunnare utför Mästarens arbete. Han känner hur viktigt hans arbete är. Han inser att hans förhållande till församlingen och världen liknar förhållandet som Kristus hade. Han arbetar energiskt för att leda människor till ett högre och ädlare liv så att de ska få segervinnarens lön. Ett glödande kol från altaret har rört vid hans läppar. Han upphöjer Jesus som människans enda hopp. De som lyssnar till honom känner att han har varit i nära gemenskap med Gud genom brinnande och effektiv bön. Den helige Ande har vilat över honom, och hans själ har upplivats av den levande elden från himlen. Han kan jämföra andligt med andligt. Han har fått makt att riva ner Satans befästningar. Människor blir gripna när han förkunnar Guds kärlek och många frågar: ”Vad ska jag göra för att bli frälst?” GVoe 248.1

”Därför, när vi genom Guds barmhärtighet har denna tjänst, så ger vi inte upp. Vi har tagit avstånd från allt hemligt och skamligt och använder inga knep. Vi förfalskar inte Guds ord, utan lägger öppet fram sanningen och överlämnar oss inför Gud åt varje människas samvete. Om vårt evangelium är dolt, så är det dolt för dem som går förlorade. Den här världens gud har förblindat de otroendes sinnen så att de inte ser ljuset som strålar från evangeliet om Kristi härlighet, han som är Guds avbild. Vi predikar inte oss själva, utan Jesus Kristus som Herren och oss som era tjänare för Jesu skull. Gud som sade: ’Ljus ska lysa ur mörkret’, han har lyst upp våra hjärtan för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte ska sprida sitt ljus” (2 Kor. 4:1-6). GVoe 248.2