Vägledning För Församlingen II.

Guds avsikt med församlingen

Det är Guds avsikt att genom sitt folk uppenbara sitt rikes principer. För att de i liv och karaktär skall uppenbara dessa principer önskar han skilja dem från denna världens synder, vanor och bruk. Han söker föra dem nära honom s)alv, sa att de skall lära känna hans vilja. VFF2 375.1

Detta var hans avsikt med Israels befrielse ur Egypten. Vid den brinnande busken mottog Moses budskapet från Gud till Egyptens konung: “Släpp mitt folk, så att de kunna hålla guds tjänst.” (2 Mos. 7: 16.) Med mäktig hand och utstrackt arm förde Gud hebréernas skaror ut ur fångenskapens land. Underbar var den befrielse han vann åt dem. Deras fiender straffade han med total förstörelse, därför att de vägrade att lyssna till hans ord. VFF2 375.2

Gud ville skilja sitt folk från världen och bereda dem för att ta emot hans ord. Från Egypten ledde hall dem till Sinai berg, där han för dem uppenbarade sin härlighet. Här var inte någonting som fångade deras intresse eller avledde deras tankar från Gud. Och när den stora skaran av människor såg upp mot de höga bergen som reste sig över dem, kände de sin egen litenhet i Guds ögon. Bredvid dessa klippor, orubbliga utom genom Guds viljas makt, talade Gud till människorna. Och för att hans ord alltid skulle stå klart och distinkt i deras smilen, proklamerade han under blixt och dunder och med fruktansvärt majestät den lag som han gett redan i Eden och som var ett hergivande av hans egen karaktär. Och orden var skrivna på tavlor av sten med Guds eget finger. Därmed uppenbarades den evige Gudens vilja för ett folk som kallats till att för varje folk, folkslag och tungomål göra principerna för hans styrelse i himmel och på jord kända. VFF2 375.3

Till samma verk har han kallat sitt folk i denna generation. För dem har han uppenbarat sin vilja och av dem kräver han lydnad. I de sista dagarna av denna tids historia skall den röst som talade från Sinai fortfarande säga till människorna: “Du skall inga andra gudar hava jämte mig.” (2 Mos. 20: 3.) Människan har satt sin vilja mot Gud, men hon har inte kunnat tysta denna befallning. Det mänskliga sinnet kan aldrig fullt förstå sin förpliktelse mot den högre Makten, men det kan heller aldrig undandra sig denna förpliktelse. Djupsinniga teorier och spekulationer må finnas i överflöd, människor må försöka sätta vetenskapen i opposition mot uppenbarelsen, och på så sätt avskaffa Guds lag; men då skall den helige Ande starkare och än starkare påminna dem om befallningen: “Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.” (Matt. 4: 10.) VFF2 376.1

Hur behandlar världen Guds lag? Överallt motarbetar människorna de gudomliga föreskrifterna. I sin önskan att slippa bära det kors som åtföljer lydnaden, ställer sig även de kristna samfunden på den stora motståndarens sida och framhåller att Guds lag har blivit ändrad eller upphävd. I sin blindhet skryter människor om underbar framgång och upplysning. Men de himmelska väktarna ser jorden uppfylld av sedefördärv och våld. På grund av synden har vår världs atmosfär blivit densamma som atmosfären i ett förpestat hus. Ett stort verk skall utföras för att förkunna evangelii frälsande sanningar för människorna. Det är det medel Gud föreskrivit för att hejda det moraliska sedefördärvets tidvatten. Det är hans sätt att återställa sin moraliska avbild i människan, att förhindra en universell upplösning. Det är den makt som enar människor. Att framställa dessa sanningar är den tredje ängelns budskap. Herrens tanke är, att förkunnandet av detta budskap skall vara det mäktigaste och största verk som utförs på jorden vid denna tid. VFF2 376.2

Satan vädjar ständigt till människorna att anta hans principer. På det sättet söker han motverka Guds verk. Oavbrutet framställer han Guds utvalda folk som ett vilselett folk. Han är “brödernas åklagare” och sin åklagarmakt använder han ständigt mot dem som gör rättfärdighetens gärningar. Herren önskar genom sitt folk besvara Satans anklagelser genom att visa resultatet av lydnad för rätta principer. VFF2 377.1