Vägledning För Församlingen II.

145/314

Församlingens framgång

Där Herrens Ande är, där är saktmod, tålamod, mildhet och långmodighet. En sann lärjunge vill söka efterlikna den förebilden. Han vill studera för att finna hur Guds vilja skall kunna göras här på jorden såsom den blir gjord i himmelen. De som fortfarande är besudlade av synd, kan inte vara nitiska i vad gott är. De misslyckas när det gäller att följa de fyra bud i dekalogen, som tydliggör vår plikt mot Gud. Inte heller följer de de sista sex, som bestämmer människans plikt mot sin nästa. Deras hjärtan .är fyllda med själviskhet, och de söker ständigt att finna fel hos andra, som är bättre än de själva. De gör ett arbete, som Gud aldrig gett dem, men lämnar ogjort det arbete som han gett dem i uppdrag, nämligen att ta vård om sig själva, så att ingen rot av bitterhet växer upp, skapar bekymmer i församlingen och besudlar den. De vänder sina blickar utåt för att finna fel hos andra, när de i stället skulle riktas inåt för att pröva och kritisera sina egna handlingar. När de frigjort sig från det egna jaget, från avund, ont förtal och e!;:,khet,. har de ingen lust att bestiga domarsätet för att döma andra som i Guds ögon är bättre än de. VFF2 267.1

Den som vill reformera andra, måste först reformera sig själv. Han måste erhålla Kristi Ande och vara villig att likt honom lida förakt och utöva självförsakelse. I jämförelse med värdet Även enda människa är hela världen en obetydlighet. Eftergivenhet för en önskan att utöva auktoritet och härska över Guds arvedel, kommer att resultera i förlust av människor. De som verkligen älskar Jesus vill försöka efterlikna den stora Förebilden och sedan arbeta i hans anda för’ att rädda andra. VFF2 267.2

För att försäkra sig om människan och trygga hennes eviga frälsning lämnade Kristus himmelen och kom till denna jord, utstod syndens ångest och skam i människans ställe och dog för att frigöra henne. Hur vågar någon som bekänner Kristi namn, med tanke på det oändliga pris som betalats för människans återlösning likgiltigt behandla någon av hans små? Hur noggrant skulle inte varje församlingsmedlem vaka över varje handling och ord, så att de inte skadar “oljan och vinet”! Hur tålmodigt, vänligt och tillgivet skulle de inte behandla dem som friköpts genom Jesu blod! VFF2 268.1

Hur troget och allvarligt skulle de inte arbeta för att uppmuntra de förtvivlade och missmodiga! Hur ömt skulle de inte behandla dem som försöker lyda sanningen, men inte har någon uppmuntran i hemmet, utan ständigt lever i en atmosfär av otro och mörker! VFF2 268.2