Vägledning För Församlingen II.

Efter gudstjänsten

Vid gudstjänstens slut skulle alla vara stilla, som om de fruktade att förlora Kristi frid. Alla lämnar sina platser utan att knuffas eller prata högt, medvetna om Guds närvaro, att hans ögon vilar på dem och att de bör uppträda som om han vore synligt närvarande. Man skulle inte stanna i gångarna och hälsa på varandra och prata för då hindrar man andra från att komma ut. Kyrkans område skulle beträdas med helig vördnad och inte göras till en plats där man träffar gamla vänner, pälsar på varandra och utbyter tankar om allmänna ting eller världsliga affärer. Dessa skulle lämnas utanför kyrkan. Gud och änglarna har ibland vanärats genom vårdslöshet, nöjs, skratt och oväsen. Föräldrar, lär era barn att ha en hög kristlig standard. Hjälp dem så att Jesus må bli en del av deras erfarenhet. Lär dem att ha den djupaste vördnad for Guds hus och att första att när de träder in i Guds hus skulle det vara med hjärtan som stillats och ödmjukats med rankar liknande dessa: “Gud är här. Detta är hans hus. Jag måste ha rena tankar och de heligaste motiv, Jag får inte ha stolthet, avund, ont förtal, hat och svek i mitt hjärta, för jag är nu i Guds närvaro. Detta är den plats där Gud möter med sitt folk och välsignar det. Den Höge och Helige som är av evighet, ser mig, rannsakar mitt hjärta och känner mina hemligaste tankar och handlingar.” VFF2 204.1