FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

12/511

FICK SVAR PÅ SIN BÖN

Den vishet som Salomo önskade framför rikedom, ära eller långt liv, den gav Gud honom. Hans anhållan om skarpsyn, själsstorhet och en mild ande beviljades. ”Gud gav Salomo vishet och mycket stort förstånd och kunskap så rik som sanden på havets strand. Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och alla egyptiers vishet. Han var visare än alla andra människor ... Hans namn var känt bland alla hednafolk runt omkring” (1 Kung. 4:29-31). FMM 22.3

”Hela Israel ... häpnade ... över kungen, för de såg att Guds vishet fanns i honom så att han kunde skipa rätt” (1 Kung. 3:28). Folkets hjärtan vändes mot Salomo som de hade varit vända mot David, och de lydde honom i allt. ”Salomo, Davids son, stärkte sin kungamakt, och HERREN hans Gud var med honom och gjorde honom mycket stor” (2 Krön. 1:1). FMM 22.4

Under många år utmärktes Salomos liv av hängivenhet för Gud. Han visade rättrådighet och principfasthet och lydde noggrant Guds bud. Han styrde i varje viktigt företag och hade hand om rikets affärsangelägenheter. Hans rikedom och vishet, de praktfulla byggnader och offentliga verk som han uppförde under de tidiga åren av sin regeringstid, den energi, plikttrohet, rättvisa och storsinthet som han avslöjade i ord och handling vann hans undersåtars lojalitet och beundran och vördnad från många länders härskare. FMM 22.5

Under den första delen av Salomos regeringstid hölls Guds namn högt i ära. Visheten och rättfärdigheten som kom i dagen genom kungen vittnade för alla folk om de överlägsna egenskaper som fanns hos den Gud som han tjänade. För en tid var Israel som ljuset för världen och visade den Guds storhet. Den verkliga härligheten i kung Salomos tidiga regeringstid låg inte i hans enastående vishet eller de otroligt stora rikedomarna, och inte heller i hans vidsträckta makt och rykte. Den fanns i den ära som han till förde Israels Gud genom att använda himlens gåvor på ett vist sätt. FMM 23.1