FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

DAGS FÖR GUD ATT INGRIPA

Under hela dagen har folket bevittnat de gäckade prästernas uppvisningar. De har sett deras vilda hoppande runt altaret, som om de kunde gripa tag i de brännande solstrålarna för att de skulle tjäna deras syfte. De har med avsky sett hur prästerna misshandlat sig själva, och har haft tillfälle att reflektera över det dåraktiga i att dyrka avgudar. Många i folkmassan har tröttnat på uppvisningarna av andetro, och de väntar nu med största intresse på vad Elia ska företa sig. FMM 103.2

Det är dags för kvällsoffret, och Elia ber folket: ”Kom fram hit till mig!” (1 Kung. 18:30). Medan de darrande kommer närmare vänder han sig mot det nerbrutna altaret, där män en gång tillbad himlens Gud, och bygger upp det. För honom är denna ruinhög dyrbarare än hedendomens alla storslagna altaren. FMM 103.3

Genom att bygga upp detta gamla altare på nytt avslöjade Elia sin respekt för det förbund som Herren hade gjort med Israel när de gick över Jordan och in i det utlovade landet. Genom att välja ”tolv stenar, lika många som Jakobs söners stammar” byggde Elia ett altare i Herrens namn (1 Kung. 18:31). FMM 103.4

De besvikna baalsprästerna, som var uttröttade av sina misslyckade ansträngningar, väntar på att få se vad Elia ska göra. De hatar profeten för att han har föreslagit en kraftmätning som har avslöjat att deras gudar är svaga och odugliga. Nu fruktar de för hans makt. Folket, som också känner fruktan och som nästan håller andan av förväntan, ser på medan Elia fortsätter sina förberedelser. Profetens lugna uppträdande står i skarp kontrast till det fanatiska, meningslösa ursinnet hos Baals följeslagare. FMM 103.5

När altaret är färdigt gör profeten ett dike runt omkring det, och när han har lagt veden i ordning och förberett tjuren lägger han offret på altaret och ber folket att dränka offret och altaret med vatten. ”Sedan sade han: ’Fyll fyra krukor med vatten och häll ut vattnet över brännoffret och veden.’ Därefter sade han: ’Gör det en gång till.’ De gjorde så för andra gången. Och sedan sade han: ’Gör det en tredje gång.’ De gjorde så för tredje gången. Vattnet flöt runt omkring altaret, och han lät också fylla diket med vatten” (1 Kung. 18:34, 35). FMM 103.6