FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

DE VIKTIGASTE EGENSKAPERNA

Före fångenskapen hade det första templets prakt och de religiösa gudstjänsternas imponerande ceremonier varit en källa till stolthet för Israel. Men deras tillbedjan hade ofta saknat de egenskaper som Gud betraktar som de viktigaste. Det första templets härlighet, prakten i dess gudstjänster, kunde inte göra dem behagliga inför Gud, för de offrade inte det enda som är värdefullt i hans ögon. De frambar inte offret av en ödmjuk och förkrossad ande till honom. FMM 380.2

När man förlorar Guds rikes viktiga grundprinciper ur sikte blir ceremonierna många och slösaktiga. När karaktärsbyggandet försummas, när själens prydnad fattas, när enkelheten i fromheten föraktas kräver stolthet och kärlek till uppvisning storslagna kyrkobyggnader, glänsande utsmyckningar och imponerande ceremonier. FMM 380.3

Men i allt detta blir inte Gud ärad. Han sätter inte värde på kyrkan på grund av dess yttre fördelar, utan på grund av församlingens uppriktiga fromhet som skiljer den från världen. Han värderar den efter hur mycket dess medlemmar växer till i kunskap om Kristus, och efter deras framsteg i andlig erfarenhet. Han ser efter grundprinciperna kärlek och godhet. All konstnärlig skönhet tål inte att jämföras med skönheten i det temperament och den karaktär som ska visa sig i dem som representerar Kristus. FMM 380.4

En församling kan vara den fattigaste i landet. Den kan helt sakna dragningen från yttre prakt, men om dess medlemmar äger grundprinciperna i Kristus karaktär kommer änglar att förena sig med dem i deras tillbedjan. Från tacksamma hjärtan kommer lovprisning och tacksägelse att stiga upp till Gud som ett offer med ljuvlig doft. FMM 380.5

”Tacka HERRENS, för han är god,
evig är hans nåd!
Så ska Herrens friköpta säga,
de han har friköpt från fiendens hand.”

”Sjung till honom,
lovsjung honom,
tala om alla hans under!
Ha er ära i hans heliga namn!
De som söker HERREN
ska glädja sig av hjärtat.”

”För han mättar den längtande själen,
och fyller den hungrande själen med sitt goda” FMM 381.1

(Ps. 107:1, 2; 105:2, 3; 107:9).