FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

377/511

ÄNDRADE FÖRHÅLLANDEN

Förhållandena hade nu förändrats. I barmhärtighet och kärlek hade Herren på nytt sett till sitt folk och tillåtit dem att återvända till sitt eget land. Sorg på grund av felstegen i det förflutna skulle ha gett plats för djup glädje. Gud hade påverkat Koreshs hjärta till att hjälpa dem att bygga upp templet på nytt. Detta borde ha lett till att de visade sin stora tacksamhet. FMM 379.3

Några av dem hade inte omdöme nog att inse hur Gud hade öppnat möjligheterna för dem genom sin försyn. I stället för att glädja sig var de missnöjda och modlösa i sina tankar. De hade sett hur härligt Salomos tempel var, och de klagade över att byggnaden som nu skulle uppföras var underlägsen detta. FMM 379.4

Knotandet och klagandet och de ofördelaktiga jämförelser som gjordes utövade ett deprimerande inflytande på mångas sinnen och gjorde byggnadsarbetarnas händer kraftlösa. Arbetarna ifrågasatte om de skulle fortsätta att uppföra en byggnad som kritiserades öppet redan från början och som orsakade så mycket sorg. FMM 379.5

Men det fanns många i församlingen som hade större tro och förmåga att se längre, och det hindrade dem från att se denna mindre härlighet med sådant missnöje. ”Många andra jublade och var så glada att de ropade med hög röst. Man kunde inte skilja mellan det glada jubelropet och folkets högljudda gråt, för folket ropade så högt att ljudet hördes vida omkring” (Esra 3:12, 13). FMM 379.6

De som inte kunde glädja sig då grundstenen till templet lades kunde inte förutse följderna av sin bristande tro den dagen. Hade de gjort det skulle de ha blivit förskräckta. De hade inte förstått vilken verkan deras ogillande och missnöjda ord hade. De var inte tillräckligt medvetna om hur mycket arbetet med att bygga färdigt Herrens hus skulle försenas genom missnöjet de gett uttryck för. FMM 380.1