FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

VILLE FÖRSTÅ PROFETIAN BÄTTRE

En kort tid före Babylons undergång funderade Daniel över dessa profetior och sökte Gud för att få förståelse för tidsuppgifterna. Då fick han en serie syner som gällde olika rikens uppgång och fall. Tillsammans med den första synen, som finns nerskriven i Danielsbokens sjunde kapitel, gavs också en tolkning. Men allt blev inte klargjort för profeten. ”Men jag, Daniel, fylldes av många oroliga tankar”, skrev han om sin erfarenhet vid det tillfället, ”och mitt ansikte bleknade. Men drömmen bevarade jag i mitt hjärta” (Dan. 7:28). FMM 373.6

En annan syn gav mer ljus över framtidens händelser. Det var vid slutet av denna syn som Daniel hörde ”en av de heliga tala, och en annan helig frågade den som talade: ’Hur lång tid avser synen?’ ” (Dan. 8:13). Svaret som han fick gjorde honom villrådig: ”Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar. Sedan ska helgedomen renas och återställas” (Dan. 8:14). Med djupt allvar försökte han förstå vad synen betydde. Han kunde inte förstå sambandet mellan de sjuttio åren i fångenskap, som Jeremia hade förutsagt, och de tvåtusen trehundra dagarna. I sin syn hade han hört den himmelske budbäraren förklara att så många dagar skulle gå innan helgedomen renades. Ängeln Gabriel gav honom en del av uttydningen. Men när profeten hörde orden: ”den syftar på en avlägsen framtid” svimmade han. ”Men jag, Daniel, blev kraftlös”, skriver han om sin erfarenhet, ”och låg sjuk en tid. Sedan steg jag upp och utförde min tjänst hos kungen. Jag var förstummad av synen, men ingen förstod den” (Dan. 8:26, 27). FMM 374.1

Eftersom Daniel fortfarande kände sig tyngd av bekymmer för Israels skull, studerade han på nytt Jeremias profetior. De var mycket tydliga - så tydliga att tack vare dessa vittnesbörd som skrivits ner i böcker förstod han ”det antal år som enligt HERRENS ord till profeten Jeremia skulle fullbordas för Jerusalems ödeläggelse, nämligen sjuttio år” (Dan. 9:2). FMM 374.2