FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

VILLE ATT ALLA SKULLE VETA

Officerarna rådslog utanför stadens portar men inom hörhåll för vaktposterna uppe på muren. Den assyriske kungens ombud framlade högljutt sina förslag för Judas ledande män. Därför blev de ombedda att hellre tala arameiska än det judiska språket. På så sätt skulle de som var uppe på muren inte få kännedom om förhandlingarna som pågick under överläggningen. FMM 239.6

Rab-Shake föraktade detta förslag. Därför höjde han sin röst ännu mer och sa, medan han fortsatte att tala det judiska språket: ”Hör den store kungens ord, kungen av Assyrien. Så säger kungen: Låt inte Hiskia bedra er, för han kan inte rädda er. Låt inte Hiskia få er att förtrösta på HERREN när han säger: HERREN kommer att rädda oss, och denna stad ska inte ges i den assyriske kungens hand.” FMM 239.7

”Lyssna inte på Hiskia, för kungen i Assyrien säger: Gör upp i godo med mig och kom ut till mig. Då ska ni få äta var och en av sin vinstock och av sitt fikonträd och dricka var och en ur sin brunn, tills jag kommer och hämtar er till ett land som liknar ert eget, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar.” FMM 240.1

”Låt inte Hiskia förleda er, när han säger: HERREN ska rädda oss. Har någon av de andra folkens gudar räddat sitt land ur den assyriske kungens hand? Var är Hamats och Arpads gudar? Var är Sefarvajims gudar? Eller har de räddat Samaria ur min hand? Vilken av de andra ländernas alla gu dar har kunnat rädda sitt land ur min hand? Skulle då HERREN kunna rädda Jerusalem ur min hand?” (Jes. 36:13-20). FMM 240.2

Det står om Judas barn att ”de teg och svarade honom inte ett ord” på dessa smädelser. Överläggningen var slut. De judiska representanterna återvände till Hiskia ”med sönderrivna kläder och berättade för honom vad Rab-Shake hade sagt” (Jes. 36:21, 22). När kungen fick höra om de hädiska utmaningarna ”rev han sönder sina kläder, svepte sig i säcktyg och gick in i HERRENS hus” (2 Kung. 19:1). FMM 240.3

En budbärare sändes genast iväg till Jesaja för att informera honom om hur överläggningen hade slutat. ”Denna dag är en dag av nöd, bestraffning och förakt”, var de ord kungen hade sänt. ”Kanske ska HERREN din Gud höra vad Rab-Shake säger, han som hans herre kungen av Assyrien har sänt för att håna den levande Guden, så att han straffar honom för dessa ord som HERREN din Gud har hört. Be en bön för den rest som är kvar” (2 Kung. 19: 3, 4). FMM 240.4

”Under tiden bad kung Hiskia och profeten Jesaja, Amos son, och ropade till himlen” (2 Krön. 32:20). FMM 240.5

Gud besvarade sina tjänares böner. Jesaja fick ett budskap till Hiskia: ”Så säger HERREN: Var inte rädda för de ord som du hört och som den assyriske kungens tjänare har hädat mig med. Se, jag ska låta en ande verka i honom så att han vänder tillbaka till sitt land när han får höra ett rykte. Och jag ska låta honom falla för svärd i sitt eget land” (2 Kung. 19:6, 7). FMM 240.6