FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

TRO LEDER TILL TRO

Det finns inget som inspirerar vår tro snabbare än att utöva tro. Kungen i Juda hade förberett sig för den kommande stormen. Nu höll han sig stilla i sin tillit till Gud, eftersom han var övertygad om att profetian mot assyrierna skulle förverkligas. ”Och folket fick nytt mod genom det som Juda kung Hiskia hade talat” (2 Krön. 32:8). FMM 238.4

Vad skulle kunna hända om fienderna från Assyrien nu vände sina styrkor mot Juda? Det hade sin seger över världens största folk i färskt minne och triumferade över Samarien i Israel. Vad skulle hända om det skulle skryta: ”Min hand har drabbat andra gudars riken som hade fler gudabilder än Jerusalem och Samaria. Skulle jag då inte göra med Jerusalem och dess gudabilder som jag har gjort med Samaria och dess gudar?” (Jes. 10:10, 11). Men Juda hade ingenting att frukta, för de litade på Herren. FMM 239.1

Till sist kom den länge väntade krisen. Assyriens styrkor, som gick från seger till seger, visade sig i Judeen. Vissa om seger delade ledarna upp sina styrkor i två arméer. Den ena skulle möta den egyptiska armén i söder, medan den andra skulle besegra Jerusalem. FMM 239.2

Judas enda hopp var nu Gud. All hjälp Egypten kunde haft möjlighet att ge hade skurits av, och inga andra folk fanns i närheten för att räcka dem en vänlig hand. FMM 239.3

De assyriska officerarna litade till kraften hos sina disciplinerade styrkor. De ordnade ett möte med Judas ledande män. Under mötet krävde de fräckt att staden skulle kapitulera. Denna begäran åtföljdes av hädiska smädelser mot hebréernas Gud. På grund av Israels och Judas svaghet och avfall var Guds namn inte längre fruktat bland folken utan vanärades ständigt (se Jes. 52:5). FMM 239.4

”Säg till Hiskia”, sa Rab-Shake, en av Sanheribs överbefälhavare, ”Så säger den store kungen, Assyriens kung: Vad är det som gör dig så full av förtröstan? Du menar kanske att det räcker med prat för att få strategi och styrka att föra krig? Vem förtröstar du på eftersom du har satt dig upp emot mig?” (2 Kung. 18:19, 20). FMM 239.5