FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

ETT LÖFTE OCH ETT KRAV

Om Israel hade förblivit troget mot Gud skulle denna byggnad ha stått kvar för alltid, ett evigt tecken på Guds speciella ynnest mot hans utvalda folk. FMM 31.1

”De främlingar som sluter sig till HERREN och vill tjäna honom och älska HERRENS namn och vara hans tjänare, alla som tar vara på sabbaten och inte ohelgar den, som håller fast vid mitt förbund, dem ska jag föra till mitt heliga berg och ge dem glädje i mitt bönehus. Deras brännoffer och slaktoffer ska tas emot på mitt altare, för mitt hus ska kallas ett bönens hus för alla folk” (Jes. 56:6, 7). FMM 31.2

I samband med dessa försäkringar om erkännande klargjorde Herren mycket tydlig pliktens väg för kungen. ”Om du”, förklarade han, ”vandrar inför mig som din far David vandrade, så att du följer allt som jag har befallt dig och håller fast vid mina stadgar och föreskrifter, då ska jag låta din kungatron bestå för evigt som jag lovade din far David, när jag sade: Aldrig ska det saknas en avkomling av dig som råder över Israel” (2 Krön. 7:17, 18). FMM 31.3

Om Salomo hade fortsatt att tjäna Herren i ödmjukhet skulle hela hans regeringstid ha utövat ett kraftfullt inflytande i god riktning över de omgivande folken. Dessa folk hade blivit gynnsamt påverkade av hans far Davids regeringstid och av de visa orden och den imponerande verksamheten under hans egen regeringstids tidigare år. FMM 31.4

Gud förutsåg de fruktansvärda frestelser som åtföljer framgång och världslig ära. Han varnade Salomo för det onda med att avfalla och förutsade syndens fruktansvärda följder. Han förklarade att även det vackra templet som just hade blivit invigt skulle bli ”ett ordspråk och en nidvisa bland alla folk” om israeliterna övergav ”HERREN, sina fäders Gud” och framhärdade i avgudadyrkan (2 Krön. 7:20, 22). FMM 31.5

Salomo blev styrkt i hjärtat och i hög grad uppmuntrad av budskapet från himlen att hans bön för Israels räkning hade blivit hörd. Han inträdde nu i sin regeringstids mest lysande period, när ”alla kungar på jorden” började söka upp honom för att ”höra den vishet som Gud hade lagt ner i hans hjärta” (2 Krön. 9:23). Många kom för att se hur han utövade sin regering och för att lära sig hur de skulle hantera svåra problem. FMM 31.6

När dessa människor besökte Salomo undervisade han dem om Gud som Skaparen av allting, och de återvände till sina hem med en klarare uppfattning om Israels Gud och hans kärlek till mänskligheten. I naturens verk såg de nu ett uttryck för hans kärlek och en uppenbarelse av hans karaktär, och många blev ledda till att tillbe honom som sin Gud. FMM 31.7