FRÅN MAKT TILL MAKTLÖSHET

KASTADE LOTT

Men böner från mannen som hade vikit av från pliktens väg förde inte med sig någon hjälp. Sjömännen var uppfyllda av tanken att stormens ovanligt starka våldsamhet vittnade om vreden hos deras gudar. Som en sista utväg föreslog de därför att man skulle kasta lott ”så att vi får veta vem som har dragit den här olyckan över oss”. Så de kastade lott, och lotten föll på Jona. Då bad de honom: ”Berätta för oss vem som är orsak till att den här olyckan har drabbat oss. Vad är ditt ärende och varifrån kommer du? Från vilket land är du och vilket folk tillhör du?” (Jona 1:7, 8). FMM 181.6

”Han svarade dem: ’Jag är hebré, och jag fruktar Herren, himlens Gud som har gjort havet och det torra.’ ” FMM 182.1

”Då greps männen av stark fruktan och sade till honom: ’Vad har du gjort!’ Av det han berättade fick männen veta att han flydde bort från Herrens ansikte” (Jona 1:9, 10). FMM 182.2

”De sade till honom: ’Vad ska vi göra med dig så att havet lugnar sig för oss?’ Han svarade dem: ’Ta och kasta mig i havet, så blir havet lugnt. För jag vet att det är på grund av mig som den här starka stormen har drabbat er’ ” (Jona 1:11, 12). FMM 182.3

”Männen rodde för att komma tillbaka till land, men de kunde inte, för havet stormade allt värre mot dem. Då ropade de till HERREN och sade: ’HERRE, låt oss inte gå under för den där mannens skull och låt inte oskyldigt blod komma över oss, för du, HERRE, har handlat efter din vilja.’ Sedan tog de Jona och kastade honom i havet. Då lade sig havets raseri. Och männen greps av stor fruktan för HERREN, och de offrade slaktoffer åt HERREN och gav löften” (Jona 1:13-16). FMM 182.4

”Men HERREN sände en stor fisk som slukade Jona, och han var i fiskens buk i tre dagar och tre nätter” (Jona 2:1). FMM 182.5