Genom Vatten Och Eld

Hög Och Helig Uppgift

De som arbetar för människors frälsning måste tillägna sig en djupare, fullständigare och klarare kunskap om Gud än den som man kan få på vanligt sätt. De måste sätta in all sin kraft i Mästarens tjänst. De arbetar för en hög och helig uppgift. Om de ska få se att människor vinns för Gud som resultat av deras arbete måste de ha en nära gemenskap med Gud. Varje dag måste de ta emot nåd och kraft från honom som är källan till all välsignelse. ”Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar” (Tit. 2:11-14). GVoe 160.2

Innan Paulus och hans medarbetare reste vidare in på nya områden besökte de församlingarna som hade upprättats i Pisidien och i trakterna runt omkring. ”När de reste genom städerna överlämnade de besluten som apostlarna och de äldste i Jerusalem hade fastställt. Och församlingarna stärktes i tron och växte i antal för varje dag” (Apg. 16:4, 5). GVoe 160.3

Aposteln Paulus kände ett djupt ansvar för människorna som hade blivit omvända genom hans arbete. Framför allt längtade han efter att de skulle vara trogna. ”Då blir ni en ära för mig på Kristi dag”, sa han, ”att jag inte har kämpat förgäves eller arbetat förgäves” (Fil. 2:16). Han bävade inför resultatet av sin verksamhet. Han kände att det till och med fanns risk för att han skulle förlora sin egen frälsning. Så kunde det bli om han misslyckades med att uppfylla sin plikt och om församlingarna lät bli att samarbeta med honom i arbetet för människors frälsning. Han visste att det inte räckte med enbart förkunnelse för att utbilda de troende till att hålla fast vid livets ord. Han visste att undervisningen måste ges efter hand, lite då och då, bit för bit, för att de skulle kunna utbildas till att delta i Kristus verk. GVoe 160.4

Det är en generell princip att om vi inte använder gåvorna och krafterna som Gud har gett oss kommer de att tyna bort och gå under. Om man inte lever efter evangeliet och undervisar andra om det förlorar det sin livgivande kraft och sin helande förmåga. Det var därför som aposteln oroade sig för att han skulle kunna misslyckas med att föra fram varje människa som fullkomlig i Kristus (Kol. 1:28). Paulus förhoppningar om att han skulle vinna himlen försvagades när han tänkte på att hans misstag skulle kunna leda till att församlingen fick en mänsklig prägel i stället för en gudomlig. Då skulle hans kunskap, hans vältalighet, hans underverk, synen som han hade fått där han blev uppryckt till den tredje himlen - allesammans skulle vara meningslösa. Alltsammans skulle vara värdelöst om människorna som han arbetade för skulle gå miste om Kristus nåd på grund av att han inte hade varit trogen sitt arbete. Därför försökte Paulus, både muntligen och i brev, uppmuntra dem som hade tagit emot Kristus. Han ville hjälpa dem så att de skulle leva på ett sådant sätt ”så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen när ni håller fast vid livets ord” (Fil. 2:15, 16). GVoe 161.1

Varje sann förkunnare känner ett djupt ansvar för den andliga tillväxten hos människorna som han har fått ansvar för. Han längtar efter att de ska bli Guds medarbetare. Han förstår att om det ska gå bra för församlingen så beror det i hög grad på att han troget utför arbetet som Gud har anförtrott åt honom. Ivrigt och outtröttligt försöker han inspirera de troende med en längtan efter att vinna människor för Kristus. Han tänker på att varje ny medlem som vinns för församlingen blir ytterligare en människa som arbetar för att frälsningsplanen ska genomföras. GVoe 161.2