Genom Vatten Och Eld

Kapitel 3—Det Stora Uppdraget

Efter Kristus död var apostlarna nästan helt överväldigade av missmod.Deras Mästare hade blivit förkastad, dömd och korsfäst. Prästerna och rådsherrarna hade hånfullt förklarat: ”Andra har han frälst, sig själv kan han inte frälsa. Han är Israels kung! Nu får han komma ner från korset, så ska vi tro på honom” (Matt. 27:42). Förhoppningarnas sol hade gått ner för apostlarna. Nattmörkret hade sänkt sig över deras sinnen. De hade ofta upprepat orden: ”Men vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel” (Luk. 24:21). Nu kände de sig övergivna och förtvivlade, och de kom ihåg att han hade sagt: ”Om de gör så här med det friska trädet, vad ska då inte ske med det torra?” (Luk. 23:31). GVoe 26.1

Flera gånger hade Jesus försökt avslöja framtiden för sina apostlar, men de hade inte förstått mycket av det han sa. Därför hade hans död blivit en fullständig överraskning för dem. Senare tänkte de tillbaka på det som hade hänt och såg resultatet av sin otro, och då fylldes de av sorg. När Kristus blev korsfäst trodde de inte att han skulle uppstå. Han hade tydligt förklarat att han skulle uppstå på den tredje dagen. Men de hade varit förvirrade och förstod inte vad han menade. När han dog hade de inte förmåga att förstå det, och därför blev de lämnade i yttersta hopplöshet. De var bittert besvikna. Deras tro kunde inte tränga bortom skuggorna som Satan hade kastat över deras horisont. För dem verkade allting vara dunkelt och mystiskt. Hur mycket sorg skulle de inte ha sluppit att drabbas av om de hade trott på Frälsarens ord! GVoe 26.2

Apostlarna var nerbrutna av misströstan, sorg och förtvivlan när de samlades i rummet där de hade ätit påskmåltiden. De stängde och spärrade dörrarna eftersom de var rädda för att de skulle drabbas av samma öde som deras älskade lärare. Det var här som Frälsaren uppenbarade sig för dem efter sin uppståndelse. GVoe 27.1

När Kristus hade uppstått blev han kvar på jorden i fyrtio dagar. Under den tiden förberedde han sina apostlar för arbetet som låg framför dem. Han förklarade allt det som de hittills inte hade kunnat förstå. Han talade om profetiorna om sin ankomst och hur han skulle bli förkastad av sitt eget folk. Han talade om sin död och visade hur alla detaljer i dessa profetior hade blivit uppfyllda. Han talade om för dem att de skulle betrakta dessa uppfyllda profetior som en försäkran om den kraft som skulle följa dem i deras framtida arbete. ”Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna”, läser vi. ”Och han sade till dem: ’Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem.’ ” Och han tillade: ”Ni är vittnen om detta” (Luk. 24:45-48). GVoe 27.2