Genom Vatten Och Eld

Kapitel 18—Evangeliet Når Nya Grupper

Kapitlet bygger på Apostlagärningarna kapitel 14:1-26.

Från Antiokia i Pisidien fortsatte Paulus och Barnabas till Ikonium. Här gjorde de precis som i Antiokia och började sitt arbete i synagogan bland sitt eget folk. De var framgångsrika och ”många, både judar och greker, kom till tro”. Men i Ikonium hände samma sak som på andra platser där apostlarna hade arbetat: ”De judar som vägrade tro hetsade upp hedningarna och förgiftade deras sinnen gentemot bröderna” (Apg. 14:2). GVoe 139.1

Men apostlarna kunde inte dras bort från sin uppgift, eftersom många tog emot Kristus evangelium. Trots motstånd, avundsjuka och fördomar fortsatte de sitt arbete och ”talade frimodigt i förtröstan på Herren”, och Gud ”bekräftade sitt nåderika ord genom att låta tecken och under ske genom deras händer” (Apg. 14:3). De här bevisen på att Gud var med dem utövade ett kraftfullt inflytande på dem som hade öppna sinnen och som lät sig övertygas. Antalet människor som tog emot evangeliet ökade starkt. GVoe 139.2

Apostlarnas budskap blev allt mer populärt. Detta fyllde de icke-tro ende judarna med avundsjuka och hat, så de beslöt sig för att omedelbart sätta stopp för Paulus och Barnabas arbete. Med hjälp av falska och vilseledande rapporter lyckades de få myndigheterna till att tro att det fanns risk för att hela staden skulle hetsas upp till att göra uppror. Paulus och Barnabas motståndare förklarade att ett stort antal människor anslöt sig till apostlarna, och de antydde att detta skedde för hemliga och farliga syften. GVoe 139.3

Som en följd av dessa anklagelser fördes apostlarna upprepade gånger inför myndigheterna. Men deras försvar var så klart och förståndigt och deras förklaring av vad de förkunnade var så tydlig och innehållsrik att det fick ett starkt inflytande till deras förmån. Myndigheterna hade visserligen fördomar mot dem på grund av de falska anklagelserna som de hade hört, men de vågade ändå inte döma dem. De var tvungna att medge att Paulus och Barnabas undervisning hade en tendens att göra människor till arbetsamma, laglydiga medborgare. Därför insåg de att stadens moral och ordning skulle bli bättre om invånarna levde efter lärorna som apostlarna förkunnade. GVoe 140.1

Motståndet som apostlarna utsattes för ledde till att budskapet om evangeliet fick stor publicitet. Judarna såg att deras ansträngningar att stoppa de nya lärarnas arbete bara ledde till att ytterligare ett stort antal människor förenade sig med den nya tron. ”Men folket i staden delade sig så att vissa höll med judarna och andra med apostlarna” (Apg. 14:4). GVoe 140.2

Judarnas ledare blev så uppretade av den vändning som sakerna hade tagit att de beslöt sig för att genomföra sina syften med våld. De hetsade upp de lägsta drifterna hos den okunniga, högljudda folkmassan och lyckades skapa kravaller. Sedan sa de att apostlarnas förkunnelse hade orsakat dessa kravaller. De hoppades att den här falska anklagelsen skulle leda till att de fick myndigheternas hjälp med att förverkliga sina egna syften. De beslöt sig för att se till att apostlarna inte skulle få något tillfälle att försvara sig, och att folkmassan skulle ingripa och stena Paulus och Barnabas. Det skulle sätta stopp för deras arbete. GVoe 140.3

Några av apostlarnas icke-troende vänner varnade dem för judarnas illvilliga avsikter. De övertalade apostlarna till att inte utsätta sig för folkmassans raseri i onödan utan fly för sina liv. Därför reste Paulus och Barnabas i hemlighet från Ikonium. De överlämnade åt de troende att själva sköta arbetet under en tid. Men det var definitivt inte något slutgiltigt farväl, eftersom apostlarna tänkte återvända så snart upphetsningen hade lagt sig. Då skulle de avsluta arbetet som de hade påbörjat. GVoe 140.4

Under alla tidsåldrar och i alla länder har Guds budbärare blivit hätskt förföljda av människor som medvetet har valt att förkasta himlens budskap. Med hjälp av förvrängningar och lögner har evangeliets fiender verkat segra, eftersom de har lyckats stänga dörrarna som Guds budbärare har utnyttjat för att kunna nå folket. Men de dörrarna kan inte förbli stängda för all framtid. Efter en tid har Guds tjänare återvänt för att ta upp sitt arbete på nytt. Då har Herren ofta satt in stora kraftresurser för deras räkning och gjort det möjligt för dem att upprätta minnesmärken till hans namns ära. GVoe 140.5