Genom Vatten Och Eld

Fången Försvunnen

På morgonen hade en stor skara människor samlats för att bevittna apostelns avrättning. Herodes sände en vaktstyrka till fängelset för att hämta Petrus. Han skulle föras till kungen med en stor uppvisning av vapen och vakter. På så sätt skulle man inte bara försäkra sig om att han inte skulle kunna fly, utan det skulle också skrämma alla sympatisörer och visa kungens makt. GVoe 118.2

När vakterna framför portarna upptäckte att Petrus hade kommit undan blev de skräckslagna. Det hade uttryckligen sagts att de skulle få betala med sina liv för livet hos mannen som de skulle bevaka. Därför hade de också varit särskilt vaksamma. När officerarna kom för att hämta Petrus stod soldaterna fortfarande vid fängelseportarna. Låsen och reglarna var fortfarande på plats, och kedjorna var fortfarande fästa vid de två soldaternas handleder, men fången var borta. GVoe 118.3

När rapporten om Petrus flykt nådde Herodes blev han uppretad och rasande. Han anklagade fängelsevakterna för trohetsbrott och befallde att de skulle avrättas. Herodes visste att ingen mänsklig makt hade räddat Petrus. Men han hade bestämt sig för att inte erkänna att en gudomlig makt hade hindrat honom från att förverkliga sina avsikter, så han utmanade hånfullt Gud. GVoe 118.4

En kort tid efter det att Petrus hade befriats från fängelset reste Herodes till Caesarea. Medan han var där anordnade han en stor fest som skulle öka folkets beundran och vinna deras bifall. Festen besöktes av nöjesälskande människor från alla samhällsklasser. Man drack och festade våldsamt. Herodes visade sig för folket med stor pompa och ståt, och han höll ett vältaligt anförande. Han var praktfullt klädd i en mantel som glittrade av silver och guld. Den fångade solens strålar i sina glittrande veck och bländade åskådarnas ögon. Kläderna gjorde honom till en storslagen gestalt. Hans framträdande var majestätiskt, och det fanns kraft i hans välvalda ord. De hade en kraftig påverkan på dem som var församlade. Deras sinnen var redan påverkade av festandet och vindrickandet. Nu bländades de av Herodes kläder och smycken och blev hänförda över hans uppträdande och vältalighet. De blev vilda av entusiasm och överöste honom med smicker. De förklarade att ingen dödlig människa kunde framträda på ett sådant sätt eller behärska en så häpnadsväckande vältalighet. De sa vidare att de alltid hade respekterat honom som härskare, men från och med nu skulle de tillbe honom som en gud. GVoe 118.5

Några av dem som höjde sina röster för att förhärliga en avskyvärd syndare hade bara några få år tidigare höjt det vilda ropet: ”Bort med Jesus! Korsfäst honom! Korsfäst honom!” Jesus eget folk hade vägrat att ta emot Kristus som hade grova kläder som ofta var fläckade av vandringarnas smuts, men som dolde ett hjärta som var fyllt av gudomlig kärlek. Deras ögon kunde inte upptäcka livets och härlighetens Herre under hans anspråkslösa yttre, trots att Kristus kraft uppenbarades för dem i handlingar som en vanlig människa inte kunde utföra. Men nu var de färdiga att tillbe den högfärdige kungen som en gud trots att hans storslagna dräkt av silver och guld dolde ett korrumperat och grymt sinne. GVoe 119.1