Genom Vatten Och Eld

Avrättningen Skjuts Upp

Prästerna och de äldste var också rädda för att Petrus kanske skulle hålla ett av sina mycket kraftfulla tal. Det hade så ofta fått folket till att studera Jesus liv och egenskaper. Trots alla sina argument hade ledarna ännu inte lyckats säga emot de vädjandena. Petrus iver för att förkunna Kristus budskap hade lett till att många hade ställt sig på evangeliets sida. Stora rådets medlemmar var oroliga för vad som skulle hända om han fick möjlighet att försvara sin tro inför de stora folkskarorna som hade kommit till staden för att tillbe. Människorna kunde ju förledas till att kräva att aposteln befria des av kungen. GVoe 115.1

Så av olika anledningar blev Petrus avrättning uppskjuten till efter påskhögtiden. Det gjorde att församlingens medlemmar fick tid till djup självrannsakan och allvarlig bön. De bad för Petrus utan avbrott, eftersom de kände att de inte skulle kunna klara sig utan honom i sin verksamhet. De insåg att de hade hamnat i en situation då Kristus församling skulle bli utplånad om den inte fick särskild hjälp från Gud. GVoe 115.2

Under tiden sökte sig tillbedjare från alla länder till templet som hade helgats för att tillbe Gud. Templet glittrade av guld och ädelstenar och var en vacker och storslagen syn. Men Gud fanns inte längre i detta vackra palats. Som nation hade Israel skilt sig från Gud. I slutet av sitt jordiska uppdrag såg Kristus templets inre för sista gången. Då sa han: ”Nu ska ert hus lämnas öde” (Matt. 23:38). Hittills hade han kallat templet för sin Fars hus. Men när Guds Son gick ut genom dess portar drogs Guds närvaro bort för alltid ifrån det tempel som hade byggts för att ära honom. GVoe 115.3

Till slut fastställdes dagen då Petrus skulle avrättas, men de troendes böner steg fortfarande upp till himlen. Medan de ivrigt vädjade till Gud om hjälp med all sin kraft och alla sina känslor vakade Guds änglar över aposteln i fängelset. GVoe 115.4

Herodes kom ihåg hur apostlarna hade kunnat fly från fängelset vid ett tidigare tillfälle. Därför hade han fördubblat sina försiktighetsåtgärder den här gången. För att förebygga alla möjligheter för Petrus att bli fritagen eller fly vaktades han nu av sexton soldater. I olika vakter bevakade de honom dag och natt. I sin cell hade han placerats mellan två soldater. Han var fastkedjad med två kedjor, och varje kedja hade fästs vid de två soldaternas handleder. Därför kunde inte Petrus röra sig utan att soldaterna märkte det. Fängelsedörrarna var säkert låsta, och utanför dem stod en stor vaktstyrka. Det förhindrade alla möjligheter till att bli räddad eller fly med hjälp av mänskliga åtgärder. Men människors yttersta nöd är Guds möjlighet. GVoe 116.1

Petrus satt fängslad i en cell som hade huggits ut ur berget. Cellens dörrar var låsta och reglade med starka reglar. Soldaterna som stod på vakt ansvarade för att fången var i säkert förvar. Alla reglar och lås och den romerska vakten skar effektivt av alla möjligheter till mänsklig hjälp. Men det skulle bara göra Guds triumf än mer fullständig då Petrus befriades. Herodes hade lyft sin hand mot Allmakten, och han skulle bli fullständigt besegrad. Gud var beredd att använda sin makt för att rädda det dyrbara liv som folkets ledare planerade att krossa. GVoe 116.2