Genom Vatten Och Eld

Tillämpad Undervisning

Paulus fortsätter sin förmaning: ”Men var du sund och förnuftig på alla sätt. Bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst” (2 Tim. 4:5). Snart skulle Paulus avsluta sitt arbete. Han ville att Timoteus skulle ta hans plats och skydda församlingarna mot de myter och villfarelser som fienden skulle använda på olika sätt för att försöka leda dem bort ifrån evangeliets enkelhet. Han förmanade honom att akta sig för att inveckla sig i världsliga affärer som kunde hindra honom från att helt ägna sig åt Guds uppdrag. Hans trohet skulle leda till att han drabbades av motstånd, vanära och förföljelse. Det skulle han bära med glädje. Till slut uppmanade Paulus honom att fullfölja sitt uppdrag troget. Och han skulle använda sig av alla medel som fanns tillgängliga för att han skulle kunna bli till välsignelse för dem som Jesus har dött för. GVoe 378.2

Paulus liv visade hur sanningarna som han undervisade om fungerade i en människas liv. Här fanns hans styrka. Han var alltid fylld av en djup och bestående känsla av sitt ansvar. Han arbetade i nära gemenskap med Jesus som är källan till all rättvisa, nåd och sanning. Han höll fast vid Kristus kors, eftersom det var det enda som försäkrade honom om att han skulle ha framgång. Frälsarens kärlek var det odödliga motivet som höll honom uppe i hans kamp mot det egna jaget. Den gav honom också kraft i hans sammandrabbningar med det onda när han tjänade Kristus och förde evangeliets verk vidare i kamp mot en kärlekslös värld och sina fienders bittra motstånd. GVoe 378.3

Vad Kristus församling behöver i dessa farliga tider är en kår av arbetare som har gjort som Paulus och utbildat sig för att vara till välsignelse för andra. De behöver ha en djup erfarenhet av det som tillhör Gud och ska vara uppfyllda av iver och målmedvetenhet. Det behövs helgade, självupp- offrande människor som inte drar sig undan från påfrestningar och ansvar. De behöver vara modiga och trogna. Kristus, ”härlighetens hopp”, ska bo i deras sinne, och en helig eld behöver ha rört vid deras läppar när de ”predikar ordet”. Arbetet för Gud försvagas eftersom det är brist på sådana arbetare. Ödesdigra misstag fördärvar moralen likt ett dödande gift och kväver hoppet hos en stor del av mänskligheten. GVoe 378.4

När trogna och utarbetade ljusbärare lägger ner sitt liv för sanningens skull, vilka ska då träda fram och inta de tomma platserna i de glesnande leden? Ska våra ungdomar ta emot den heliga kallelsen från sina fäders händer? Är de beredda att fylla de tomrum som uppstår när dessa trogna förkunnare dör? Kommer man att lyssna till apostelns uppmaning, och kommer de unga att följa pliktens röst, trots allt som lockar de unga till själviskhet och ärelystnad? GVoe 379.1

Paulus avslutade sitt brev med personliga hälsningar till olika personer. Han upprepade återigen sin varma önskan att Timoteus snart skulle komma till honom, före vintern om det var möjligt. Han talade om hur ensam han var på grund av att en del av hans vänner hade övergett honom och på grund av att andra hade varit tvungna att lämna honom för olika uppdrag. För att inte Timoteus skulle tveka därför att församlingen i Efesos behövde honom talar Paulus om att han redan har skickat Tychikus för att överta hans arbete. GVoe 379.2

Sedan talar Paulus om rättegången inför Nero och om hur hans medarbetare hade övergett honom. Han skriver om hur en Gud som är trogen mot förbundet ger honom nåd som håller honom uppe. Sedan avslutar han sitt brev med att överlämna sin älskade Timoteus åt Överherden som fortfarande skulle ta hand om sin hjord även om underherdarna röjdes ur vägen. GVoe 379.3