Genom Vatten Och Eld

Kapitel 46—Fri På Nytt

Paulus arbete i Rom belönades med att många människor blev omvända, och de kristna blev stärkta och uppmuntrade. Men samtidigt började mörka moln samlas, och de hotade inte bara hans egen trygghet utan också församlingens framgång. När han hade kommit fram till Rom överlämnades han till befälhavaren för den kejserliga vakten, en man som var rättvis och ärlig. Det var tack vare denne befälhavares vänlighet som aposteln fick ganska stor frihet att fortsätta att arbeta för evangeliet. Men innan de två årens fängelsevistelse var slut hade den mannen ersatts av en annan officer, och aposteln kunde inte förvänta sig att få några särskilda förmåner av honom. GVoe 363.1

Paulus landsmän var nu mer aktiva än någonsin i sina intriger mot honom. De fann en skicklig medhjälpare i den omoraliska kvinnan som var Neros andra hustru. Hon var judisk proselyt, och nu använde hon allt sitt inflytande för att hjälpa judarna i deras mordiska planer mot kristendomens främste företrädare. GVoe 363.2

Paulus kunde inte hoppas på att få någon rättvisa från kejsaren som han hade vädjat till. Nero var mer moraliskt korrumperad, mer lättsinnig till sin karaktär och mer kapabel att utöva den mest fruktansvärda grymhet än någon annan härskare före honom. Regeringsmakten kunde inte ha lagts i händerna på en mer despotisk härskare. GVoe 363.3

Hans första regeringsår hade utmärkts av att han hade giftmördat sin yngre styvbror som var den laglige arvingen till kejsartiteln. Nero sjönk allt djupare ner från det ena brottet till det andra. Till slut hade han mördat sin egen mor och sedan sin hustru. Det fanns inte några grymheter som han inte kunde begå, inga ondskefulla handlingar som han skulle tveka att utföra. Hos alla ädla människor väckte han bara avsky och förakt. GVoe 363.4

Detaljerna i ondskan som härskade inom kejsarens hov är alltför för-nedrande, alltför ohyggliga för att beskrivas. Neros otyglade omoral väckte avsky och äckel, till och med bland dem som tvingades att delta i hans brott. De levde i ständig skräck för att han skulle föreslå något ännu mer ohyggligt än det som han redan tidigare hade gjort. Men inte ens sådana brott som Nero utförde kunde rubba hans undersåtars trohet. Han erkändes som den absolute härskaren över hela den civiliserade världen. Och inte bara det. Han hedrades på ett sätt som bara en gud har rätt till, och han tillbads som en gud. GVoe 364.1

Så långt som människor kunde bedöma var det säkert att Paulus skulle bli dömd skyldig av en sådan domstol. Men aposteln visste att så länge han var trogen mot Gud behövde han inte frukta något. Han som hade skyddat honom tidigare kunde fortfarande skydda honom mot hans landsmäns ondska och kejsarens makt. GVoe 364.2

Och Gud beskyddade sin budbärare. Under rättegången mot Paulus gick det inte att bevisa anklagelserna som riktades mot honom. Nero visade en respekt för rättvisan som var helt främmande för hans karaktär. Och tvärt emot vad alla hade förväntat sig förklarade han att fången var oskyldig. Paulus bojor togs bort, och han var återigen en fri man. GVoe 364.3

Om förhöret med Paulus hade skjutits upp ännu längre, eller om någon orsak hade tvingat honom att stanna kvar i Rom till året därpå skulle han utan tvivel ha dött i förföljelsen som bröt ut då. Under hans fångenskap hade så många blivit omvända till kristendomen att myndigheterna hade uppmärksammat det och blivit fientligt inställda. Framför allt blev kejsaren rasande på grund av att några medlemmar av hans husfolk hade blivit omvända. Snart fann han en ursäkt för att låta de kristna drabbas av hans ohämmade grymhet. GVoe 364.4