Genom Vatten Och Eld

Tro Och Tillit

”Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus. Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er. I alla mina böner för er alla ber jag alltid med glädje, eftersom ni har varit med i arbetet för evangeliet från första dagen ända till nu. Och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag. Det är inte mer än rätt att jag tänker så om er alla, för jag har er i mitt hjärta. Både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni alla nåden med mig. Gud är mitt vittne att jag längtar efter er alla ... Och min bön är att er kärlek ska överflöda mer och mer och ge insikt och gott omdöme, så att ni kan avgöra vad som är viktigt och vara rena och fläckfria på Kristi dag, rika på rättfärdighetens frukt som Jesus Kristus ger, Gud till ära och pris” (Fil. 1:2-11). GVoe 359.2

Guds nåd gav Paulus kraft under hans fångenskap och gjorde det möjligt för honom att glädja sig, trots hans dystra situation. Han skrev till de troende i Filippi med tro och tillit. Han sa att hans fångenskap hade bidragit till att sprida evangeliet. ”Jag vill att ni ska veta, bröder”, förklarade han, ”att det som hänt mig snarare har lett till framgång för evangeliet. Det har nu blivit klart för hela pretoriet och alla andra att det är för Kristi skull jag sitter fängslad, och min fångenskap har gjort de flesta av bröderna så övertygade i Herren att de vågar predika Guds Ord ännu mer oförskräckt” (Fil. 1:12-14). GVoe 359.3

Det finns en lärdom för oss i det som Paulus berättar här om sin upplevelse, eftersom det avslöjar Guds sätt att arbeta. Gud kan skapa en seger genom det som vi tycker är krossade planer och nederlag. Det finns risk för att vi glömmer Gud, att vi ser på det som är synligt i stället för att använda trons ögon till att se på det som inte kan ses. När vi drabbas av motgångar eller olyckor är vi beredda att anklaga Gud för att inte bry sig om oss eller för att vara grym. Om han finner att det är lämpligt att begränsa vår användbarhet inom något område blir vi nerslagna. I stället ska vi tänka igenom saken så att vi förstår att Gud kanske ingriper för att styra allt till vårt bästa. Vi behöver lära oss att när Gud ingriper för att fostra oss ingår det i hans stora plan. I lidandet som då kommer kan den troende ibland göra mer för sin Mästare än då han var i aktiv tjänst. GVoe 360.1

Paulus hänvisade de troende i Filippi till Kristus som deras föredöme i det kristna livet. ”Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden - döden på korset” (Fil. 2:6-8). GVoe 360.2

”Därför, mina älskade”, fortsätter han, ”ni som alltid varit lydiga, inte bara när jag var hos er utan ännu mer nu när jag inte är hos er: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske. Gör allt utan att klaga och tveka så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen när ni håller fast vid livets ord. Då blir ni en ära för mig på Kristi dag, att jag inte har kämpat förgäves eller arbetat förgäves” (Fil. 2:12-16). GVoe 360.3

De här orden har skrivits för att hjälpa varje kämpande människa. Paulus pekar på fullkomlighetens ideal och visar hur man kan nå det. ”Arbeta ... på er frälsning”, säger han, ”för det är Gud som verkar i er.” GVoe 360.4

Att vinna frälsningen är ett partnerskap. Det måste ske en samverkan mellan Gud och människan som omvänder sig. Det är nödvändigt för att de rätta principerna ska formas i karaktären. Människan måste anstränga sig uppriktigt för att övervinna allt som hindrar henne från att nå fullkomligheten. Men när hon gör det är hon helt beroende av Gud för att göra framsteg, eftersom mänskliga ansträngningar inte är tillräckliga i sig själva. Utan hjälp av gudomlig kraft kan vi inte åstadkomma något. Gud och människan måste samverka. Det gäller för människan att stå emot frestelsen. Men kraften för att göra det får hon från Gud. På den ena sidan finns oändlig visdom, medkänsla och kraft, på den andra svaghet, syndfullhet och absolut hjälplöshet. GVoe 360.5

Gud vill att vi ska segra över oss själva. Men han kan inte hjälpa oss utan att vi samtycker till det och samarbetar. Guds Ande arbetar genom de krafter och gåvor som har getts till människan. Av oss själva kan vi inte få våra avsikter, önskemål och läggningar att stämma överens med Guds vilja. Men om vi är villiga att låta oss göras villiga så kan Frälsaren göra detta för oss. Han ”bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig mot kunskapen om Gud. [Han] gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus” (2 Kor. 10:5). GVoe 361.1