Genom Vatten Och Eld

Del 7—Trogen In I Döden

Kapitel 44—Kejsarens Hus

Evangeliet har alltid haft störst framgång bland enkla människor. ”Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma” (1 Kor. 1:26). Man kunde inte förvänta sig att Paulus, som var fattig och fånge och utan vänner, skulle kunna vinna de rika och förnäma romarnas uppmärksamhet. De drogs till omoralen med alla dess glittrande lockelser, och de var alltför villiga att låta sig fängslas av dem. Men bland de arbetströtta och nödställda offren för deras förtryck, ja till och med bland de stackars slavarna, lyssnade många till Paulus ord. I tron på Kristus fann de hopp och frid som uppmuntrade dem att härda ut under sitt svåra öde. GVoe 346.1

Men även om apostelns verksamhet började bland anspråkslösa och obetydliga människor sträckte sig dess inflytande vidare tills det nådde själve kejsarens palats. GVoe 346.2

Vid den här tiden var Rom världens huvudstad. De stolta kejsarna utfärdade lagar för nästan alla folk på jorden. Kungar och hovmän visste antingen ingenting om den ödmjuke nasarén, eller också betraktade de honom med hat och förakt. Trots detta dröjde det inte mer än två år förrän evangeliet hade utbrett sig från den ringe fångens hem till de kejserliga palatsen. Paulus var fängslad som en förbrytare, men ”Guds ord bär inte bojor” (2 Tim. 2:9). GVoe 346.3

Under tidigare år hade Paulus förkunnat evangeliet offentligt med övertygande kraft. Genom tecken och under hade han gett oemotsägliga bevis på att det kom från Gudomen. Med ädel fasthet hade han framträtt inför Greklands visa. Genom sin kunskap och vältalighet hade han tystat de stolta filosofernas argument. Med orubbligt mod hade han stått inför kungar och landshövdingar och diskuterat om rättfärdighet, återhållsamhet och den kommande domen till dess att de stolta regenterna hade gripits av fruktan som om de redan såg Guds dags skräcksyner. GVoe 346.4