Genom Vatten Och Eld

En Frälsande Kraft

Aposteln visade att evangeliet inte bestod i ritualer, ceremonier, bekännelser och teorier. Om det hade varit så skulle ju människor kunna förstå det genom att undersöka det, precis som man undersöker andra förhållanden som hör till det vardagliga livet. Han förklarade att kristendomen var en praktisk frälsande kraft. Den var helt och hållet en gudomlig princip, en personlig upplevelse av Guds makt att omskapa människan. GVoe 337.2

Han visade hur Mose hade visat Israel att Kristus var profeten som de skulle lyssna till. Han visade också hur alla Guds profeter hade vittnat om honom som Guds stora botemedel mot synd. Han var den syndfrie som skulle bära syndarens skuld. Paulus kritiserade dem inte för att de iakttog former och ceremonier. I stället visade han att samtidigt som de upprätthöll det rituella gudstjänstsystemet mycket noggrant förkastade de honom som hela systemet pekade på genom sina symboler. GVoe 337.3

Paulus förklarade att innan han blev omvänd hade han inte lärt känna något om Kristus genom att ha en personlig bekantskap med honom. Han hade bedömt honom utifrån uppfattningen som han och andra hade om hur den kommande Messias skulle vara och verka. Han hade förkastat Jesus från Nasaret som en bedragare, eftersom han inte motsvarade Paulus föreställning om Messias. Men efter det att Paulus hade blivit omvänd hade han fått en betydligt mer andlig och upphöjd uppfattning om Kristus. Han sa att det inte var människan Jesus som han skulle förklara för dem. Herodes hade sett Kristus när han var människa. Hannas hade sett honom. De romerska soldaterna hade sett honom. Men de hade inte sett honom med trons öga som den förhärligade Återlösaren. Att förstå Kristus genom tron, att få en andlig kunskap om honom var något som var mer värt än att bli personligen bekant med honom sådan han var när han levde på jorden. Gemenskapen med Kristus som Paulus nu hade var mer förtrolig och mer beständig än någon jordisk och mänsklig gemenskap kunde vara. GVoe 337.4

Paulus talade om vad han visste och bekräftade vad han hade förstått om Jesus från Nasaret som Israels hopp. De som uppriktigt sökte efter sanningen blev övertygade. Hos några gjorde hans ord ett bestående intryck. Andra vägrade envist att godta Skrifternas tydliga vittnesbörd, till och med när de lades fram av en person som var särskilt upplyst av den helige Ande. De kunde inte motbevisa hans argument, men de vägrade ändå att acceptera hans slutsatser. GVoe 338.1