Genom Vatten Och Eld

Biten Av En Orm

De skeppsbrutna blev vänligt mottagna av lokalbefolkningen på Malta. ”De tände en eld”, skriver Lukas, ”och tog hand om oss alla, eftersom det hade börjat regna och var kallt” (Apg. 28:2). Paulus var en av dem som hjälpte till med att göra det bekvämt för de andra. När han hade samlat ihop ett fång torra kvistar lade han dem på elden ”när en huggorm kröp 446| ut på grund av hettan och högg sig fast i hans hand” (Apg. 28:3). De som stod runt omkring honom blev mycket förskräckta. De såg på kedjorna att Paulus var fånge, och de sa till varandra: ”Den där mannen är säkert en mördare. Trots att han blev räddad från havet lät inte Rättvisan honom leva” (Apg. 28:4). Men Paulus skakade av sig ormen i elden och påverkades inte på något sätt av ormbettet. Lokalbefolkningen visste hur giftig den här ormen var, så de förväntade sig att när som helst skulle Paulus falla till marken med fruktansvärda plågor. Men ”när de väntat länge och sett att inget ovanligt hände honom, ändrade de sig och sade att han var en gud” (Apg. 28:6). GVoe 332.2

De skeppsbrutna stannade kvar på Malta i tre månader. Under de månaderna utnyttjade Paulus och hans medarbetare varje tillfälle de fick till att förkunna evangeliet. Gud verkade genom dem med sällsam kraft. För Paulus skull blev alla i sällskapet mycket vänligt behandlade. Man såg till att de fick allt vad de behövde. När de lämnade ön fick de också med sig allt som de behövde för resan. Lukas beskriver kortfattat de mest anmärkningsvärda händelserna som inträffade medan de var kvar på ön: GVoe 333.1

”I trakten runt den platsen fanns det lantgårdar som tillhörde Publius, stormannen på ön. Han tog vänligt emot oss som sina gäster i tre dagar. Publius far låg just då sjuk i feber och svår diarré. Paulus gick in till honom, bad och lade händerna på honom och botade honom. Efter den händelsen kom också andra sjuka på ön till honom och blev botade. De visade oss sin uppskattning på många sätt, och när vi skulle segla försåg de oss med vad vi behövde” (Apg. 28:7-10). GVoe 333.2