Genom Vatten Och Eld

Med Klarhet Och Kraft

Paulus berättade om hur han hade blivit omvänd från orubblig otro till tro |436 på att Jesus från Nasaret är världens Återlösare. Han beskrev den himmelska synen som först fyllde honom med obeskrivlig skräck, men som senare visade sig vara en källa till den största tröst. Den hade varit en uppenbarelse av gudomlig härlighet, och mitt i den härligheten satt Jesus på sin tron. GVoe 325.2

Paulus hade föraktat och hatat honom, och just då var han på väg för att försöka krossa hans efterföljare. Men från den stunden hade Paulus varit en ny människa. Han blev en människa som hade kommit till en uppriktig och brinnande tro på Jesus tack vare Guds omskapande nåd. GVoe 325.3

Paulus talade klart och med kraft inför Agrippa. Han redogjorde för de viktigaste händelserna som hade inträffat under Jesus liv på jorden. Han gav bevis för att profetiornas Messias redan hade kommit i Jesus från Nasaret. Han visade hur Gamla testamentets skrifter hade förklarat att Messias skulle komma som en människa bland människor. Och han förklarade hur Jesus i sitt liv hade uppfyllt alla detaljer som hade förutsagts av Mose och profeterna. För att återlösa en förlorad värld hade Guds Son uthärdat korset och föraktat skammen som drabbade honom. Sedan hade han farit upp till himlen som segervinnare över döden och graven. GVoe 325.4

Varför anser ni då, argumenterade Paulus, att det är så otroligt att Kristus skulle uppstå från de döda? Paulus hade själv varit i den situationen en gång. Men hur kunde han annat än tro på vad han själv hade sett och hört? Utanför portarna till Damaskus hade han verkligen sett den korsfäste och uppståndne Kristus, han som hade vandrat omkring på Jerusalems gator, dött på Golgatas kors, brutit sönder dödens bojor och farit upp till himlen. Han hade sett honom och talat med honom, lika säkert som Petrus, GVoe 325.5

Jakob och Johannes och de andra apostlarna hade gjort det. Kristus röst hade uppmanat honom att förkunna evangeliet om en uppstånden Frälsare. Hur skulle han kunna vägra att lyda? I Damaskus, i Jerusalem, i hela Judéen och på avlägsna platser hade han vittnat om Jesus, den korsfäste. För alla grupper av människor hade han förkunnat att de skulle ”ångra sig och omvända sig till Gud och göra gärningar som hör till omvändelsen” (Apg. 26:20). GVoe 325.6

”Det var därför”, förklarade aposteln, ”som judarna grep mig i templet och försökte döda mig. Men med Guds hjälp står jag än i dag som vittne inför både små och stora. Och jag säger inget annat än vad profeterna och Mose har sagt skulle ske: att Messias skulle lida, och att han som den förste som uppstått från de döda skulle förkunna ljuset både för vårt folk och för hedningarna” (Apg. 26:21-23). GVoe 326.1

Hela sällskapet hade lyssnat med hänförd uppmärksamhet när Paulus berättade om sina sällsamma upplevelser. Det här var hans favoritämne. Ingen som hörde honom kunde tvivla på hans uppriktighet. Men mitt i sin övertygande vältalighet avbröts han av Festus, som ropade: ”Du är galen, Paulus! Din stora lärdom driver dig till vanvett” (Apg. 26:24). GVoe 326.2

Aposteln svarade: ”Jag är inte galen, högt ärade Festus. Det jag säger är sant och förnuftigt. Kungen känner ju till allt detta, och därför talar jag också öppet och rakt till honom. Jag tror inte att något av detta är obekant för honom. Det är ju inte i någon avkrok det har hänt.” Sedan vände han sig till Agrippa och sa direkt till honom: ”Tror du på profeterna, kung Agrippa? Jag vet att du tror dem” (Apg. 26:25, 26). GVoe 326.3