Genom Vatten Och Eld

Be Och Arbeta

Under alla tidsåldrar har Guds och människors fiende försökt att försvaga Guds budbärares arbete genom att föra in en anda av fanatism i församlingen. Så var det på Paulus tid, och så var det under senare århundraden under reformationstiden. Wycliffe, Luther och många andra blev till välsignelse för världen genom sitt inflytande och sin tro. Men de fick möta fiendens listiga angrepp som han använde för att försöka leda överspända, obalanserade och ohelgade människor till fanatism. Vilseledda människor har påstått att sann helgelse höjer sinnet över alla jordiska tankar och leder människor till att helt avstå från arbete. Andra har läst in en mycket extrem betydelse i vissa uttalanden i Bibeln och påstått att det är synd att arbeta. De har förkunnat att Kristus efterföljare inte ska bry sig om sin egen eller sina familjers situation här i världen. I stället ska de viga sina liv helt och hållet åt andliga ting. Aposteln Paulus lära och exempel är en tillrättavisning för sådana extrema synpunkter. GVoe 261.4

Aposteln Paulus var inte helt beroende av sitt yrkesarbete för sitt livsup-pehälle under vistelsen i Tessalonike. Senare hänvisade han till sina upple-velser i staden då han skrev till de kristna i Filippi och tackade för gåvorna som han hade fått från dem medan han var där. Han skriver: ”Även när jag var i Tessalonike skickade ni både en och två gånger vad jag behövde” (Fil. 4:16). Men trots att han hade fått den här hjälpen var det viktigt för honom att han gav de kristna i Tessalonike ett exempel på arbetsamhet. Han ville inte att någon skulle kunna anklaga honom för att vara girig. Han gjorde det också för att ge en praktisk tillrättavisning till dem som hade fanatiska åsikter ifråga om kroppsarbete. GVoe 261.5

Vid sitt första besök i Korint befann sig Paulus bland människor som var misstänksamma mot främlingar. Grekerna vid kusten var hårda affärsmän. De hade övat sig så länge i slipade affärsmetoder att de hade börjat tro att vinst var detsamma som Guds välvilja. De trodde att det var berömvärt att kunna tjäna pengar, antingen det skedde på ett ärligt eller ett oärligt sätt. Paulus kände väl till deras karaktärsdrag. Han ville inte ge dem någon anledning att säga att han förkunnade evangeliet för att han själv skulle tjäna på det. Han kunde ha krävt att få underhåll från dem som hade hört honom när han förkunnade evangeliet i Korint. Men han var villig att avstå från den rättigheten. Han ville inte att hans framgång som Kristus budbärare skulle skadas genom en orättvis misstanke om att han förkunnade evangeliet för att han själv skulle tjäna på det. Han försökte undanröja alla möjligheter att han skulle bli missförstådd så att kraften i hans budskap inte skulle gå förlorad. GVoe 262.1