Genom Vatten Och Eld

Den Slutliga Triumfen

Sedan ledde aposteln de korintiska troendes tankar framåt i tiden till segern och triumfen på uppståndelsens morgon. Den dagen ska alla de rättfärdiga som har dött väckas upp och bli levande. Sedan ska de leva tillsammans med sin Herre för alltid. ”Se”, förklarade aposteln, ”jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska förvandlas. Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger. Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? ... Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!” (1 Kor. 15:51-57). GVoe 242.1

En härlig seger väntar på dem som är trogna. Aposteln såg vilka möjligheter som låg framför de troende i Korint. Därför försökte han visa dem sanningar som skulle lyfta dem över det själviska och sensuella, sanningar som förgyller tillvaron med hoppet om odödlighet. Han förmanade dem milt att vara trogna och hålla fast vid sin höga kallelse i Kristus Jesus. Han vädjade till dem: ”Stå därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren. Ni vet ju att er möda i Herren inte är förgäves” (1 Kor. 15:58). GVoe 242.2

På så sätt försökte aposteln på ett mycket bestämt och uttrycksfullt sätt komma tillrätta med de falska och farliga idéer och sedvänjor som hade ge-nomsyrat församlingen i Korint. Han talade rättframt med dem, men han gjorde det i kärlek. I hans varningar och förmaningar lyste ljuset från Guds tron över dem. Det skulle lyfta fram dolda synder som vanhedrade deras liv. Hur skulle de ta emot hans varningar och förmaningar? GVoe 242.3

När Paulus hade sänt det här brevet började han undra över om det som han hade skrivit möjligen skulle kunna såra mottagarna alltför djupt. Han ville ju hjälpa dem till ett bättre liv. Han kände en djup oro för att de kanske skulle drivas ännu längre bort. Ibland önskade han att han kunde återkalla sitt brev. De som har samma erfarenhet som aposteln och som har känt ett djupt ansvar för sina älskade församlingar eller institutioner kan bäst förstå hans bekymmer och självanklagelser. Guds budbärare som bär ansvar i hans verk för denna tid har utan tvivel fått uppleva samma strider i sitt arbete och känt samma ängslan som aposteln. Han hade varit bekymrad över stridigheter inom församlingen. Han hade mötts med otacksamhet och hade blivit förtalad av dem som han hade förväntat sig att få sympati och stöd av. Han hade insett faran som hotade de församlingar som tilllät att det fanns ogudaktighet bland medlemmarna. Därför hade han känt sig tvungen att troget bestraffa synden. Samtidigt var han bekymrad över att han kanske hade behandlat dem med för stor stränghet. Han var rädd och orolig när han nu väntade på att få höra hur de hade tagit emot hans budskap. GVoe 242.4