Genom Vatten Och Eld
Fick Uppleva Undret
Eftersom de här männen var ödmjuka och villiga att ta emot undervisning fick de uppleva undret som gjorde det möjligt för dem att gå ut och förkunna evangeliet. Deras exempel ger oss en lärdom som är mycket värdefull för de troende. Det finns många som bara gör små framsteg i det kristna livet på grund av att de är alldeles för självtillräckliga för att låta sig undervisas. De nöjer sig med att ha en ytlig kunskap om Bibeln. De vill inte förändra sin tro och inte heller sitt sätt att leva. Därför lägger de inte ner något större arbete på att försöka öka sin kunskap. GVoe 213.4
Om Kristus efterföljare bara ivrigt ville söka efter andlig kunskap skulle de ledas in på områden som flödar över av sanning och som hittills har varit helt okända för dem. Den som vill överlämna sig helt åt Gud kommer att bli ledd av hans gudomliga hand. Han är kanske en enkel människa som verkar sakna begåvning. Men om han är uppfylld av kärlek och tillit och följer varje antydan om vad som är Guds vilja kommer hans förmågor att renas, förädlas och stärkas, och förmågorna kommer att växa. När han visar att han uppskattar de gudomliga lärdomarna kommer han att få ett helgat uppdrag. Då kommer han att kunna leva på ett sådant sätt att han ärar Gud och blir till välsignelse för världen. ”När dina ord öppnas, ger de ljus och förstånd åt enkla människor” (Ps. 119:130). GVoe 214.1
Även i vår tid finns det många som är lika okunniga om den helige Andes verk i sinnet som dessa kristna i Efesos var. Ändå finns det inte någon sanning som beskrivs klarare i Bibeln. Profeter och apostlar har talat mycket om det här temat. Kristus själv säger till oss att vi ska se på hur träd och örter växer. Han använder det som en illustration på hur hans Ande verkar för att underhålla det andliga livet. Vinrankans sav stiger från roten och sprids ut till grenarna, där den underhåller vinrankans tillväxt och får den att blomma och bära frukt. Den helige Andes livgivande kraft kommer från Frälsaren, och den genomsyrar våra sinnen och förnyar våra motiv och känslor. Den omformar till och med våra tankar så att de lyder Guds vilja och gör det möjligt för den som tar emot denna kraft att bära frukt i form av ett helgat liv. GVoe 214.2
Vi kan inte se honom som är upphovet till detta andliga liv. Människans intellekt kan inte heller förklara hur vi får detta liv och hur det underhålls. Men den helige Andes verksamhet stämmer alltid överens med Bibeln. I den andliga världen är det likadant som i den naturliga. I varje ögonblick uppehålls det naturliga livet av gudomlig kraft. Men det sker inte genom något direkt underverk, utan genom att vi använder oss av de välsignelser som vi får tillgång till. På samma sätt uppehålls det andliga livet genom att vi utnyttjar de medel som försynen har gett oss. Om Kristus efterföljare vill växa upp ”som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet” (Ef. 4:13) ska de äta av livets bröd och dricka av frälsningens vatten. De ska vaka, be och arbeta, och på alla sätt ska de följa instruktionerna som Gud ger i Bibeln. GVoe 214.3
Det finns en sak till som vi kan lära oss av det som de här judiska troende upplevde. När de tog emot dopet av Johannes Döparen förstod de inte helt att Jesus uppdrag innebar att han skulle bära människornas synd. Deras tro innehöll allvarliga villfarelser. Men när de fick en klarare och mer fullständig upplysning tog de med glädje emot Kristus som sin Frälsare. I och med att de tog det steget förändrades deras ansvar och skyldigheter. När de tog emot en renare tro skedde det en motsvarande förändring i deras sätt att leva. Som ett tecken på denna förändring och som ett erkännande av sin tro på Kristus blev de omdöpta i Jesus namn. GVoe 214.4
Precis som Paulus brukade göra hade han börjat sitt arbete i Efesos genom att tala till judarna i synagogorna. Han fortsatte att arbeta där under tre månader. Han ”samtalade med dem och försökte övertyga dem om det som hör till Guds rike”. Till att börja med var han välkommen. Men precis som på andra fält mötte han snart kraftigt motstånd. ”Några förhärdade sig och ville inte tro utan talade illa om Vägen inför hela församlingen” (Apg. 19:8, 9). Eftersom de fortsatte att förkasta evangeliet slutade Paulus att predika i synagogorna. GVoe 215.1