Genom Vatten Och Eld
Inställningen Avgör
Alla kommer att dömas utifrån den upplysning som de har fått. Herren sänder ut sina budbärare med frälsningens budskap. De som lyssnar till de budskapen kommer han att göra ansvariga för sättet som de har behandlat hans budbärares ord. De som söker sanningen uppriktigt kommer att göra en omsorgsfull undersökning, och de kommer att jämföra lärorna som har förkunnats för dem med vad Bibeln säger. GVoe 179.1
De icke-troende judarna i Tessalonike var fyllda av avundsjuka och hat mot apostlarna. De var inte nöjda med att de hade drivit ut dem ur sin egen stad, utan de följde efter apostlarna till Berea. Här lyckades de hetsa upp de lägre klassernas lättrörda känslor så att människorna vände sig mot apostlarna. Församlingen i Berea blev nu orolig för att Paulus skulle bli misshandlad om han stannade kvar där. Därför sände de honom till Aten. Han fick sällskap av några församlingsmedlemmar som nyss hade blivit kristna i Berea. GVoe 179.2
På det sättet blev evangeliets förkunnare förföljda från stad till stad. Kristus fiender kunde inte förhindra att evangeliet hade framgång, men de lyckades göra apostlarnas arbete ytterst svårt. Men Paulus arbetade vidare. Han hade beslutat sig för att genomföra uppdraget som Gud hade uppenbarat för honom i en syn i Jerusalem: ”Gå, för jag ska sända dig långt bort till hedningarna” (Apg. 22:21). GVoe 179.3
Paulus hade förväntat sig att han skulle kunna besöka församlingen i Tessalonike. Men hans hastiga avresa från Berea gjorde att han inte fick det tillfälle som han hade förväntat sig att göra det. GVoe 179.4
När Paulus var framme i Aten sände han tillbaka dem som hade följt med honom från Berea. De fick med sig ett budskap till Silas och Timoteus att de genast skulle komma till honom. Timoteus hade kommit till Berea innan Paulus for därifrån. Tillsammans med Silas hade han stannat kvar för att fortsätta arbetet som hade börjat så bra, och för att undervisa de nya omvända i den kristna tron. GVoe 179.5
Aten var den hedniska trons huvudstad. Människorna som Paulus mötte där var inte okunniga och lättrogna som folket i Lystra. De var kända för sin intelligens och bildning. Överallt såg han statyer som föreställde folkets gudar och deras avgudade historiska och litterära hjältar. Praktfulla byggnader och konstverk vittnade om nationens storhet och folkets tillbedjan av hedniska gudar. Människorna var entusiastiska över konstverkens skönhet och prakt. Vart man än vände sig såg man tempel och helgedomar som reste sina massiva former mot himlen. De hade kostat en förmögenhet att bygga. Militära segrar och gärningar som hade utförts av berömda män hedrades med skulpturer, tempel och inskriptioner. Allt detta gjorde Aten till ett jättelikt konstgalleri. GVoe 180.1
Paulus såg all skönheten och prakten som omgav honom i denna stad som helt hade överlämnat sig åt avgudadyrkan. Då fylldes han av en stark iver att förhärliga Gud som han såg vanhedras överallt. Han greps av en stark medkänsla med folket i Aten. Trots sin kunskap och bildning saknade de all kännedom om den sanne Guden. GVoe 180.2
Aposteln lät sig inte bedras av det som han såg i detta lärdomscentrum. Hans andliga natur drogs så starkt mot de himmelska tingen och glädjen och härligheten i rikedomarna som aldrig ska förgås. Därför var all prakten och den storslagna skönheten som fanns runt omkring honom värdelös i hans ögon. När han såg Atens storslagna prakt förstod han vilken förförande makt som staden hade över dem som älskade konst och vetenskap. Han fick ett starkt intryck av att arbetet som låg framför honom var ytterst betydelsefullt. GVoe 180.3