Vägledning För Församlingen II.

Josua och ängeln

Om den slöja sam skiljer den synliga världen från den osynliga, kunde lyftas skulle vi se den strid sam rasar mellan Kristus och hans heliga änglar och Satan och hans anhängare för människans frälsning. Vi skulle då förstå Guds underbara verk för människors räddning ur syndens bojor, och hans makt, alltid verksam för att skydda dem från den Onde. Vi .kulle då vara bättre beredda att matstå Satans frestelser. Vi skulle känna högtid när vi såg frälsningsplanens oerhörda vidd och betydelse och storheten i den uppgift vi har sam Kristi medarbetare. Vi skulle känna oss ödmjuka men samtidigt uppmuntrade när vi såg att hela himmelen är intresserad i vår frälsning. VFF2 179.1

Den mest övertygande och intrycksfulla illustration av Satan och Kristi verk, och av vår Medlares makt att besegra sitt falks åklagare, har getts av profeten Sakarja. I en syn ser profeten översteprästen Josua, “klädd i arena kläder” stå framför Herrens ängel, enträget vädjande om Guds nåd för sitt falk sam är i djup nöd. Satan står på hans högra sida för att matstå honom. På grund av att Israel hade utvalts till att bevara kunskapen om Gud på jorden, hade de ända från nationens början särskilt varit föremål för Satans fiendskap, och han hade beslutat att orsaka deras undergång. Han kunde inte skada dem så länge de vandrade med Gud, därför hade han använt all sin kraft och all sin list för att förleda dem till synd. Fångade i Frestarens snarar hade de överträtt Guds Jag och på så sätt skilt sig själva från Kraftens källa och blivit ett byte åt sina hedniska fiender. De fördes i fångenskap till Babylonien och där fick de stanna i många år. Men Herren hade inte övergett dem. Han sände sina profeter för att förebrå och varna dem. Folket vaknade upp och såg sin skuld, ödmjukade sig själva inför Gud och vände tillbaka till honom under uppriktig ånger. Då uppmuntrade Herren dem med budskapet att han skulle befria dem ur fångenskapen och åter skänka dem sin ynnest. Det var detta sam Satan beslöt sig för att förhindra. En del av Israel hade redan återvänt till sitt eget land, och Satan sökte nu att lacka de hedniska nationerna, sam var hans redskap, att fullständigt utrota dem. VFF2 179.2

När Josua ödmjukt ber att Gud skall uppfylla sina löften, reser sig Satan djärvt för att bekämpa honom. Han visar på Israels överträdelser sam årsak till att folket inte skulle kunna få Guds ynnest. Han gör anspråk på dem såsam sitt byte, givna i hans hand för att helt tillintetgöras. VFF2 179.3

Översteprästen kan inte försvara sig själv eller sitt falk mat Satans anklagelser. Han påstår inte att Israel är fritt från skuld. I sin smutsiga klädnad sam symboliserar folkets synder och sam han bär sam deras representant, står han nu framför ängeln, bekänner deras skuld, men framhåller samtidigt att de ångrat och ödmjukat sig, och i tro åberopat Guds löften, förlitande sig på den Återlösare sam förlåter synder och skänker nåd. VFF2 179.4