Vägledning För Församlingen II.

En vädjan till lekmännen

Alla skulle visa sin trohet mot Gud genom ett klokt bruk av de gåvor han betrott dem med, inte endast vad gäller medel, utan med alla gåvor genom vilka hans rike kan utbredas. Satan skall utnyttja alla möjligheter för att hindra sanningen att nå dem som är fångna i villfarelse, men den varnande rösten måste nå dem. Och medan endast få utför detta arbete, borde tusenden vara lika mycket intresserade som de. VFF2 170.2

Gud menade aldrig att församlingsmedlemmarna skulle vara ursäktade från arbetet i hans verk. “Gå och arbeta i min vingård”, är Mästarens befallning till var och en av hans lärjungar. Så länge det finns oomvända människor i världen, borde man göra den mest aktiva, den allvarligaste och mest bestämda ansträngning för deras frälsning. De som har tagit emot ljuset skulle söka att upplysa dem som inte äger det. Om inte församlingens medlemmar personligen utför detta arbete, visar de att de inte har någon levande förbindelse med Gud. Deras namn är registrerade som lata tjänare. Kan ni inte upptäcka orsaken till att det inte är mer andlighet i våra församlingar? Det är på grund av att ni inte är Kristi medarbetare. VFF2 171.1

Gud har gett varje människa sin uppgift. Låt oss var och en förtrösta på Gud så skall han undervisa oss om hur vi skall arbeta och vilket arbete som passar oss bäst. Men ingen skall börja arbeta i en anda av självständighet för att förkunna nya teorier. Alla skall arbeta i harmoni med sanningen och med sina med troende. Det skall vara rådslag och samarbete. Men ingen skall behöva känna att han för varje steg han tar måste fråga någon överordn”d om lov att göra det eller det. Fråga inte människor om ledning, utan vänd er till Israels Gud! VFF2 171.2

Det arbete som församlingen har försummat att utföra under en tid av fred och välgång, måste den utföra under en fruktansvärd kristid, under de mest nedslående och avskräckande förhållanden. De varningar som genom församlingens världslighet tystats eller hållits tillbaka måste nu förkunnas under starkaste motstånd från trons fiender. Nu skall de ytliga och konservativa, vilkas inflytande ständigt har hindrar verkets framgång, avsvärja sig sin tro och göra gemensam sak med trons svurna fiender, för vilka de länge visat sin sympati. Dessa avfällingar visar sedan den bittraste fiendskap och gör allt de kan för att förtrycka och skada sina tidigare trossyskon och väcka indignation mot dem. Den dagen är mycket nära. VFF2 171.3

Församlingens medlemmar skall individuellt sättas på prov. De skall försättas i sådana situationer där de tvingas att vittna för sanningen. Många kallas inför rådsförsamlingar och domstolar, kanske helt ensamma. Den erfarenhet som skulle ha hjälpt dem i denna nödsituation har de försummat att skaffa sig, och de tyngs nu av ånger över förlorade tillfällen och obrukade förmåner. VFF2 172.1