Vägledning För Församlingen II.

52/314

Satans listiga verk

Satan verkar oavbrutet, men många har inte något begrepp om hans aktivitet och förslagenhet. Guds folk måste vara reda att stå emot denna sluga fiende. Han vet bättre än vi, hur begränsad hans makt är och hur lätt han kan bli övervunnen, om vi bekämpar honom och möter honom oförskräckt. Genom gudomlig kraft är den svagaste av de heliga överlägsen honom och hans änglar; och om han skulle sättas på prov måste han kunna bevisa sin överlägsenhet. Därför kommer Satan liksom ljudlöst, hans rörelser är smygande och hans angrepp maskerat. Han vågar inte framträda öppet, då han i så fall riskerar att väcka de slumrande krafterna has den kristne och få denne till att söka Gud i bön. VFF2 109.2

Fienden bereder sig för den sista striden mat församlingen. Han har dalt sig så väl att många knappast tror att han existerar, ännu mindre kan de övertygas om hans häpnadsväckande aktivitet och makt. De har till stor del glömt hans tidigare gärningar, och när han gör en ny framryckning känner de inte igen honom som sin fiende, den gamle ormen, utan betraktar honom som en vän, ja, som en som utför ett gott verk. Allt under det att de skryter över sitt oberoende, kommer de att under hans förföriska och förtrollande inflytande följa hjärtats lägsta impulser och ändå tro att Gud ,leder dem. Kunde deras ögon öppnas så att de kände igen sin anförare, skulle de finna att de tjänar inte Gud, utan all rättfärdighets fiende. De skulle se att det oberoende som de är så stolta över, är en av de tyngsta bojor med vilken Satan fängslar deras obalanserade sinnen. VFF2 109.3

Människan är Satans fånge och av naturen böjd att följa hans förslag och lyda hans befallningar. I sig själv har hon inte kraft att effektivt stå emot det onda. Det är endast om Kristus genom levande tro bor i hennes hjärta, påverkar hennes vilja och styrker henne med kraft från ovan, som människan kan våga möta en så förskräcklig fiende. Varje annat medel är till ytterlighet värdelöst. Det är endast genom Kristus som Satans makt begränsas. Detta är en, sanning av stor vikt som alla borde förstå. Satan är i oavbruten verksamhet, han går till och från, han vandrar upp och ned på jorden, sökande vem han kan fördärva. Men en uppriktig trons bön kan komma hans starkaste angrepp på skam. Därför syskon, “tagen alltid trons sköld, varmed I skolen kunna utsläcka den ondes alla brinnande pilar”. (Ef. 6: 16.) VFF2 110.1

De värsta fiender vi har är de som försöker förstöra inflytandet från väktarna på Sions murar. Satan verkar genom sina tjänare. Han gör en allvarlig ansträngning här. Han följer en viss plan och hans tjänare arbetar i samförstånd. En linje av otro sträcker sig tvärsöver hela kontinenten, och har kontakt med Guds församling. Dess inflytande är att söka underminera förtroendet för Guds Andes verk. Detta element finns bland oss ,och verkar i det tysta. Se upp, ‘så’ att ni inte hjälper honom som är Guds och människors fiende genom att ni sprider falska rykten, kritiserar och står i avgjord opposition. VFF2 110.2

Genom bedrägliga medel och osynliga kanaler verkar Satan för att stärka sin auktoritet och resa hinder i vägen för Guds folk, så att inte människor skall frigöras från hans makt och samlas under Kristi fana. Genom sina förförelsekonster söker han locka människor från Kristus, och de som inte är fast rotade i sanningen kommer förvisso att fångas i hans snara. Och de som han inte kan förleda till synd, skall han förfölja såsom judarna gjorde med Jesus. VFF2 111.1

Satans mål är att vanära Gud, och han verkar med alla oheliga medel för att fullfölja sin plan. De människor som han använder som redskap för att utföra detta verk, är så förblindade att de inte ser vad de gör, till dess att de är så nedtyngda av skuld, att de tror att det är lönlöst för dem att söka återvinna vad de förlorat. De riskerar allt och fortsätter på överträdelsens väg ända till det bittra slutet. VFF2 111.2

Satan hoppas kunna dra in Guds folk i det allmänna fördärv som råder på jorden. Allt eftersom Kristi tillkommelse närmar sig, blir Satan alltmer bestämd och listig i sina försök att falla Guds folk. Människor skall stå upp och förklara att de fått något nytt ljus eller någon ny uppenbarelse, vars tendens är att rubba tilltron till de gamla råmärkena. Deras läror håller inte provet inför Guds ord, men ändå blir människor vilseledda. Falska rykten sprids och en del människor fastnar i den snaran. De tror dessa rykten och upprepar dem i sin tur och därmed bildas en länk som binder dem vid ärkebedragaren. Denna anda visar sig inte alltid i öppet trots mot Guds budskap, men ett tydligt tvivel kommer till uttryck på flera sätt. Varje falskt påstående ger näring och kraft åt detta tvivel, och därigenom leds många i fel riktning. VFF2 111.3

Vi kan inte vara nog på vår vakt mot varje form av villolära, för Satan söker oavbrutet att dra människor bort från sanningen. (Band 5, sid. 291-296, 1885.) VFF2 111.4