Vägledning För Församlingen II.

En allvarlig varning

De föreskrifter Frälsaren gav sina lärjungar gäller hans efterföljare under varje tidsålder. Han tänkte på dem som lever vid tidens slut, när han sade: “Tagen eder till vara.” Det är vår uppgift, var och en personligen, att i våra hjärtan ta emot och vårda den helige Andes dyrbara gåvor. VFF2 15.2

Satan verkar med aldrig svikande uthållighet och stor energi för att dra över till sina led dem som bekänner sig vara Kristi efterföljare. Han verkar “med orättfärdighetens alla bedrägliga konster för att bedraga dem som gå förlorade”. Men Satan ,är inte den ende som verkar för mörkrets rike. Vem än som överlåter sig åt synden är en frestare. Vem än som efterliknar den store bedragaren blir hans medhjälpare. De som genom sitt inflytande understöder det onda utför ett slavarbete åt Satan. VFF2 15.3

Gärningarna uppenbarar principer och motiv. Den frukt som bärs av många, vilka gör anspråk på att vara plantor i Guds vingård, visar att de är ingenting annat än törne och tistlar. En hel församling kanske godkänner sina medlemmars felaktiga handlingssätt, men detta är inget bevis för att det orätta är rätt. Det kan inte få törnet att bära druvor. VFF2 15.4

Om några av dem som bekänner sig tro på “sanningen för denna tid” kunde se sin, verkliga ställning, skulle de misströsta om Guds nåd. De har använt hela sitt inflytande mot sanningen, mot den varnande rösten, mot Guds folk. De har utfört Satans verk. Många har blivit så förblindade av hans förförelser, att de aldrig kan bli helade igen. Ett sådant rillstånd av avfall kan inte existera utan att många går förlorade. VFF2 15.5

Församlingen har fått den ena varningen efter den andra. Guds folks plikter och de faror som lurar på dem har klart framhållits. Men det världsliga inflytandet har visat sig vara för starkt. Seder, vanor och bruk som leder människor bort frh Gud, har under årens gång vunnit mark trots den helige Andes varningar och förmaningar ända tills deras vägar har blivit de rätta i deras ögon, och Guds Andes röst är knappast hörd. Ingen människa kan säga hur långt hon kommer att gå i synd, när hon en gång har överlåtit sig själv åt den store bedragarens makro Satan vann insteg i Judas Iskariors hjärta och förledde honom att förråda sin Herre. Satan ledde Ananias och Safira att ljuga för den helige Ande. De som inte helt har överlämnat sig åt Gud kan ledas att utföra Satans verk, allt under det att de berömmer sig själva att vara i Kristi tjänst. VFF2 15.6

Bröder och systrar, jag vädjar till er att pröva er själva, om ni är i tron. För att bevara värmen och renheten av Kristi kärlek fordras ett ständigt tillflöde av Kristi nåd. Har ni använt varje medel för att “eder kärlek må allt mer och mer överflöda”, så att “I kunnen döma om. vad rättast är. . . och så bliva rika på rättfärdighetens frukt, vilken kommer genom Jesus Kristus, Gud till ära och pris”? (Fil. 1: 9-11.) VFF2 15.7

Många som skulle ha hållit fast vid rättfärdighet och sanning har visat svaghet och obeslutsamhet, vilket har uppmuntrat Satan till angrepp. Den som inte tillväxer i nåden, och som inte söker nå den högsta standard vad gäller gudomlig visdom, -kommer att besegras. VFF2 15.8