Vägledning För Församlingen II.

Predikanthustrurna och de faderlösa

Man har frågat om en predikanthustru skall adoptera spädbarn. Jag svarar: Om hon saknar anlag och lämplighet för missionsarbete utanför hemmet, och om hon känner det som sin plikt att ta vård om föräldralösa barn, så gör hon ett gott verk. Men må hon då i första hand välja adventistbarn, som blivit föräldralösa. Gud kommer att välsigna dem som med villigt hjärta delar sitt hem med dessa hemlösa. Men om predikanthustrun kan ta del i att undervisa andra, bör hon ägna Gud sina krafter såsom missionsarbetare. Hon skulle vara sin makes trogna medarbetare, assistera honom i hans gärning, utveckla sitt intellekt och vara behjälplig att meddela budskapet till andra. Vägen är öppen för ödmjuka, helgade kvinnor, värdiga genom Kristi nåd, att besöka dem som är i behov av hjälp och bringa ljus till de missmodiga. De kan lyfta upp de nedböjda genom att bedja med dem och visa dem på Jesus. Sådana kvinnor skulle inte ägna sin tid och sina krafter åt ett hjälplöst litet barn som fordrar ständig vård och tillsyn. De skulle inte på det sättet frivilligt binda sina händer. VFF2 536.2