Vägledning För Församlingen II.

“Död hellre än vanära”

Välj fattigdom, förakt, skilsmässa från vänner eller vilket annat lidande som helst hellre än att fördärva din själ med synd. “Döden hellre än vanära eller överträdelse av Guds lag” skulle vara mottot för varje kristen. Såsom ett folk som bekänner sig vara reformatorer, med det oskattbara värdet av Guds ords högsta och mest renande sanningar, måste vi sätta våra ideal mycket högre än de nu är. Synd och syndare i församlingen måste man genast ta itu med, så att inte andra blir besmittade. Sanning och renhet kräver att vi går grundligare tillväga när det gäller att rena vårt läger från män av Akans typ. De som har en ansvarsfull ställning får inte tillåta att någon behärskas av synden. Visa denne att han måste skilja sig antingen från sin synd eller från församlingen. VFF2 37.4

Om de enskilda medlemmarna i församlingen skulle handla som den milde och ödmjuke Frälsarens sanna efterföljare skulle det finnas mindre av detta överskylande av och försvar för synden. Alla skulle sträva efter att handla som om de var i Guds närvaro. De skulle inse att hans allséende ögon vilar på dem och att han känner även den hemligaste tanke. Karaktären, motiven, begären och avsikterna är så klara som solens ljus inför den Allsmäktiges blick. De flesta förstår inte på långt när vilken fruktansvärd räkenskap alla överträdare av hans lag en gång skall avlägga inför Guds domstol. VFF2 38.1

Kan du som bekänner dig ha mottagit så stort ljus vara nöjd med så låg standard? O, hur allvarligt och oavbrutet vi skulle söka den gudomliga närvaron och förståelsen för den allvarliga sanningen att alltings slut är nära och att hela jordens domare står för dörren! Hur kan du ringakta hans rättvisa och heliga krav? Hur kan du handla emot dem inför hans ansikte? Hur kan du omhulda orena tankar och låga begär i de heliga änglarnas och Frälsarens åsyn, hans som utgav sig själv för att frälsa dig från all orättfärdighet och rena åt sig ett utvalt folk, nitiskt för allt gott verk? När du begrundar detta i ljuset från Kristi kors, blir då inte synden alltför förnedrande, alltför farlig, för att du skulle hänge dig åt den när du står på gränsen till den eviga världen? VFF2 38.2

Jag talar till vårt folk. Om ni håller er nära Jesus och låter er bekännelse följas av ett välordnat liv och gudfruktig vandel, skall ni bli bevarade från att gå in på förbjudna stigar. Om ni endast ville vaka, oavbrutet vaka i bön! Om ni alltid handlade så som om ni vore i Guds omedelbara närhet skulle ni bli bevarade från att falla för frestelsen. Ni kunde då hoppas att bevaras rena, fläckfria och otadliga in i det sista. Om ni håller fast vid er första förtröstan skall era liv befästas i Gud. Vad som börjat i nåd skall i härlighet krönas i Guds rike. Andens frukt är “kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet, saktmod, återhållsamhet. Mot sådant är icke lagen”. Om Kristus bor i oss, korsfästes köttet med alla dess begärelser och lustar. (Band 5, sid. 137-148, 1882.) VFF2 39.1