Vägledning För Församlingen II.

148/314

Inflytandet Även enig, själavinnande församling

Vi bekänner oss var_ Guds lags försvarare. Vi påstår oss äga ett större ljus och en högre standard för våra liv än andra folk på jorden. Vi skulle därför visa en fullkomligare karaktär och en allvarligare gudsfruktan. Det mest allvarliga budskap har anförtrotts dem som har mottagit adventbudskapets ljus. Vart ljus skulle lysa upp stigen för dem som vandrar i mörker. Såsom medlemmar av församlingen på jorden och såsom “arbetare i vingården”, skulle alla bekännande kristna göra sitt yttersta för att bevara frid harmoni och kärlek i församlingen. Lägg märke till Jesu bön; “. . . att de alla må vara ett och att, såsom du, Fader, är i mig och jag är i dig, också de må vara i oss, för att världen skall tro, att du har sänt mig.” (Joh. 17: 21.) Församlingens enhet är det mest övertygande beviset för att Gud har sänt Jesus i världen såsom Frälsare. Detta är ett argument som världsmänniskorna inte kan motsäga. Därför är Satan oavbrutet i verksamhet för att hindra denna förening och harmoni så att de icke-troende, när de bevittnar avfall, splittring och gräl mellan bekännande kristna, skall få motvilja mot kristendomen och bli befästade i sin obotfärdighet. Gud vanäras av dem som bekänner evangelium, men som är oeniga och lever i fiendskap med varandra. Satan är “brödernas åklagare” och alla som tar del i dessa anklagelser, står i hans tjänst. VFF2 273.1

Vi bekänner oss ha mer sanning än de andra samfunden, men om inte detta förhållande leder till större helgelse, till renare och heligare liv - vartill gagnar det då? Det hade varit bättre för oss att aldrig ha sett adventbudskapets ljus än att bekänna att vi har tagit emot det men inte har blivit helgade. VFF2 274.1

För att kunna sätta oss in i vilka stora intressen som är förknippade med en människas omvändelse från villolära till sanning, måste vi förstå innebörden av odödligheten. Vi måste inse hur fruktansvärda den andra dödens plågor är. Vi måste förstå vilken ära och härlighet som väntar de återlösta och förstå vad det betyder att leva i hans närhet som dog, för att upphöja och förädla människan och skänka segt aren ett kungligt diadem. VFF2 274.2

Värdet av en människosjäl kan inte till fullo förstås av ett dödligt sinne. Hur tacksamma skall inte de återlösta och förhärligade vara, när de kommer ihåg dem som varit redskap i Guds hand till deras frälsning! Ingen skall då ångra sina självförsakande ansträngningar och sitt uthålliga arbete, tålamod, överséende och sitt hjärtas medkänsla för människor, som kanske hade gått förlorade om man försummat sin plikt eller tröttnat. VFF2 274.3

Nu är den stora vita skaran samlad i den store Herdens fålla. Den trogna tjänaren och den person som blivit frälst genom hans arbete, hälsas nu av Lammet framför tronen, och de förs till Livets träd och till Källan med levande vatten. Med vilken glädje betraktar inte Herrens tjänare .dessa återlösta som nu får dela Frälsarens härlighet! Hur mycket mer betyder inte himmelen för dem som har varit trogna när det gällt att rädda människor för Guds rike! “De förståndiga skola då lysa, såsom fästet lyser, och de som hava fört de många till rättfärdighet såsom stjärnor, alltid och evinnerligen.” (Dan. 12: 3.) VFF2 274.4