Vägledning För Församlingen II.

Församlingsmedlemmar såsom Guds medarbetare

Gud har gjort sin del i frälsningsverket, och nu kallar han församlingen att samverka med honom. På ena sidan finner du Kristi blod, evangelium, den helige Ande, och på den andra sidan människorna som håller på att gå förlorade. Varje Jesu lärjunge har som sin uppgift att förmå människor att ta emot himmelens välsignelser. Låt oss rannsaka oss själva om vi verkligen utfört detta arbete. Låt oss undersöka våra motiv och våra handlingar. Vårt minne rymmer många obehagliga bilder. Ofta har du behövt Jesu förlåtelse. Du har ständigt .van:. beroende av hans medlidande och kärlek. Men har du inte anda misslyckats i att visa samma anda mot andra, som Jesus har visat dig? Har du visat medkänsla för den du såg gå in på förbjudna vägar? Har du vänligt varnat honom? Har du gråtit för hans skull och bett med och för honom? Har du med ömma ord och vänliga handlingar visat att du alskar honom och vill rädda honom? Har du när du umgåtts med dem som stapplar och vacklar under bördan av sina dåliga anlag och dåliga vanor, lämnat dem att kämpa ensamma när du kunde ha hjälpt dem? Har du inte gått förbi dessa svårt frestade medan världen stod beredd att ge dem sympati och locka dem in i Satans snaror? Har du likt Kain varit kvick att fråga: “Skall jag taga vara på min broder?” (1 Mos. 4: 9) Hur tror du Jesus ser på ditt liv? Hur tror du han som friköpt varje människa med sitt blod, ser på. din likgiltighet för dem som viker av från den rätta vägen? Är du inte rädd att han lämnar dig såsom du lämnat dem? Var säker på att han som är den store Väktaren i Herrens hus har antecknat varje försummelse. VFF2 262.3

Har inte Kristus och hans kärlek utestängts från ditt hjärta, så att du slutligen tjänat honom helt formellt men inte av hjärtat? Var är nu den själens låga som förr tändes, när Jesusnamnet nämndes? Hur brinnande var inte din kärlek till människor när du var nyomvänd! Med vilket allvar sökte du inte framställa Kristi kärlek för dem? Frånvaron av denna kärlek har nu gjort dig kall, kritisk och fordrande. Sök att vinna den igen, och arbeta sedan för att föra människor til! Kristus. Om du vägrar att göra detta, skall andra, som har mindre ljus och erfarenhet och färre tillfällen, ta din plats och utföra vad du har försummat, eftersom arbetet att rädda de frestade, de prövade och förlorade måste utföras. Kristus erbjuder sin församling denna tjänst. Vem vill ta emot den? VFF2 263.1

Gud har inte glömt de goda och osjälviska gärningar som församlingen tidigare gjort. Allt är antecknat därovan. Men dessa gärningar kan inte frälsa församlingen, om den upphör att fylla sin mission. Om inte försummelse och likgiltighet upphör, kommer församlingen, i stället för att gå från kraft till kraft, att gå tillbaka och hamna i formalism och svaghet. Skall vi låta detta ske? Har slöheten och den sorgliga bristen på kärlek och andlig iver kommit för att stanna? Är det i ett sådant tillstånd Jesus önskar finna sin församling? Syskon, med mindre ni gör bättring kommer era lampors ljus att flämta och slutligen slockna i mörkret. “Betänk då varifrån du har fallit, och bättra dig, och gör åter sådana gärningar som du gjorde under din första tid.” (Upp. 2: 5.) Det tillfälle ni nu har, kan bli kortvarigt. Om ni inte tar vara på denna tid av nåd och bättring, ljuder följande varning: “Jag skall komma över dig och skall flytta din ljusstake från dess plats.” (Upp. 2: 5.) Dessa ord har uttalats av Honom som är långmodig och förlåtande. De innebär en allvarlig varning till församlingar och individer, att Väktaren som aldrig ,slumrar, ger akt på deras handlingssätt. Det är endast på grund av hans oändliga tålamod som de inte har röjts ur vägen. Men hans Ande kommer inte alltid att vara verksam. Han dröjer ännu i sitt tålamod, men inte så länge till. VFF2 264.1