Vägledning För Församlingen II.

Sanningen omsatt i det dagliga livet

Det är inte nog med att predika sanningen, den skall omsättas i det dagliga livet. Kristus måste förbli i oss och vi i honom, för att vi skall kunna utföra Guds verk. Var och en av oss måste ha en personlig erfarenhet och göra personliga ansträngningar att nå människorna. Gud kräver av var och en att ge alla sina krafter åt verket och oavbrutet försöka fostra sig själv att göra arbetet godtagbart. Gud väntar av oss att vi skall ta emot Kristi nåd i våra hjärtan, så att vi kan bli klara och skinande ljus i världen. Om Guds tjänare grundligt övar alla sina förmågor, kan de arbeta i samförstånd och med all visdom, och Gud skall då välsigna deras försök att lyfta och rädda sina medmänniskor. Var och en måste vara taktfull och lägga alla sina förmågor under den helige Andes kontroll och inflytande. Guds medarbetare måste göra det till sin uppgift att studera Guds ord och lyssna till hans förmaningar och uppmuntran och då skall hans Ande styrka dem så att de går framåt i sin andliga erfarenhet. Så skall de ledas steg för steg till allt högre höjder, och deras glädje fullkomnas. VFF2 230.1

När de så helt går upp i det uppdrag Gud gett dem har de ingen tid eller önskan att förhärliga sig själva. Inte heller får de ,tid att klaga, för deras tankar är inriktade på tingen därovan och inte på de jordiska. Hjärta, själ och kropp ägnas år Mästarens tjänst. De arbetar inte’ av själviska motiv, utan försakar sig själva för Kristi skull. De tar på sig hans kors som hans sanna lärjungar. De hämtar sin andliga näring dag för dag från Guds ords dyrbara sanningar, får styrka för sina plikter, och blir redo att möta prövningarna. Så blir de starka, mogna Kristus-människor, den himmelske Konungens söner och döttrar. VFF2 231.1

Storheten i den sanning som de älskar och begrundar, utvecklar deras sinne, stärker deras bedömningsförmåga och förädlar karaktären. De är inte några noviser i arbetet för människors frälsning, för de utför verket i kraft av den visdom som Gud har gett dem. Inte heller är de några religiösa dvärgar, nej, de kommer i alla stycken att “växa upp till honom som är huvudet, .Kristus”. Konflikterna med evangeliets fiender förökar deras hopp, och de vinner dyrbara segrar” därför att de anropar den store Hjälparen om bistånd, och han har aldrig svikit en ödmjuk sökare. Om deras strävan är framgångsrik, får Gud hela äran. Himmelen kommer dem mycket nära i sympati och samverkan, De är verkligen ett skådespel för världen, för änglarna och för alla människor. Deras karaktärer kännetecknas av ,renhet i hjärta och liv, styrka i uppsåt, fasthet och brukbarhet i Guds verk. De är Guds ädlingar. VFF2 231.2