Vägledning För Församlingen II.
Seger över frestelsen
Ingen behöver ge vika för Satans frestelser och därmed såra sitt samvete och bedröva den helige Ande. Gud har företagit alla åtgärder i sitt ord, genom vilka alla kan erhålla gudomlig hjälp i kampen att övervinna. Om de har Jesus för sin inre blick, kommer de att förvandlas till hans avbilder. Alla som genom tro har Kristus inneboende i sig, äger en makt som gör dem framgångsrika i deras arbete. De blir allt skickligare i sitt arbete, och Guds välsignelse, som visas i deras framgångsrika arbete, vittnar om att de i sanning är Kristi medarbetare. Men hur mycket en människa än må gå framåt andligen, kommer hon aldrig till den punkt där hon inte längre ivrigt behöver rannsaka Bibeln, för i den finns bevisen för tro. Varje läropunkt, även om den har godkänts såsom sanning, skulle prövas inför lagen och vittnesbördet. Om den inte håller provet, är det inget ljus i den. VFF2 228.2
Den stora frälsningsplanen, såsom den uppenbarats i de sista dagarnas avslutande verk, skulle studeras noga. De scener som hör samman med den himmelska helgedomen skulle göra ett sådant intryck på allas hjärtan och sinnen, att de skulle påverka andra. Alla borde ha större kunskap, när det gäller den “undersökande” dom som pågår i helgedomen därovan. När man har sett och förstått denna stora sanning, kommer de som förkunnar den, att samarbeta med Kristus för att bereda ett folk att bli ståndaktigt intill Guds stora dag, och deras ansträngningar skall löna sig. VFF2 229.1
Genom studium, meditation och bön skulle Guds barn höja sig över alldagliga, jordiska tankar och känslor och så komma i harmoni med Kristus och hans stora verk, helgedomens rening från folkets synder. Deras tro skulle följa honom in i helgedomen, och Guds folk på jorden skulle noga rannsaka sina liv och jämföra sina karaktärer med rättfärdighetens måttstock. De ser då sina egna svagheter, men de ser också sitt behov av den helige Andes hjälp, om de skall bli passande för det stora verket för vår tid, vilket Gud lagt på sina sändebud. VFF2 229.2
Jesus sade: “Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom. Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.” (Joh. 6: 53-57.) Hur många av dem som arbetar med Ordet och lärosatserna äter Kristi kött och dricker hans blod? Hur många kan förstå detta mysterium? Frälsaren själv förklarar denna sak: “Det är Anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.” (Vers 63.) Guds ord måste vävas in i karaktärerna hos dem som bekänner sig tro det. En levande tro är den tro som en människa tar emot och så införlivar med sig själv - till dess att den blir en del av henne och ,det drivande motivet i hennes liv och gärning. Jesus kallades Guds Ord. Han tog emot sin Faders lag, han efterlevde dess principer, uppenbarade dess Ande och visade dess välgörande inflytande på hjärtat. Johannes skriver: “Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.” (Joh. 1: 14.) Kristi lärjungar måste dela denna erfarenhet. De måste “leva” Guds ord. De måste förvandlas till dess likhet genom Kristi kraft och så återspegla dess gudomliga egenskaper. De måste äta Guds Sons kött och dricka hans blod, om de inte gör det, finns det inget liv i dem. Kristi Ande och verk måste bli hans lärjungars ande och verk. VFF2 229.3